onsdag, december 31, 2008
nytt
Så är snart en nytt år här och där med nya möjligheter och en hel del förändringar.
Jag brukar aldrig ge nyårslöften men kanske ska jag det i år. Som det sägs ska löftet vara realistiskt och målet inte för högt.
Jag har faktiskt funderat på att ge upp godis, ett tag iaf. Har insett att jag efter att ha bytt p-piller för ett par månader sedan ätit betydligt mycket mindre godis än i vanliga fall (kanske därav min lilla viktnedgång?) och det känns skönt.
Inte för att jag vill gå ner i vikt utan för att mitt godisätande alltid har förknippats med ätstörningen. Nästan varje gång jag äter godis så hetsar jag i mig det utan att riktigt njuta.
Tidigare åt jag godis precis varje dag men senaste tiden blir det kanske 1 gång i veckan, men fortfarande inte någon riktig njutning så som godis förtjänar :)
Men vi får se... Har även ett annat hemligt löfte som ska satsas på men det behåller jag helt för mig själv.
Ikväll jobbar jag till 21 och därefter blir det att snofsa upp sig hemma innan jag går till Johannes årliga nyårsfest här på Sjungande. Tyvärr missar jag fonduen till middag, men! Kan ni förstå att Anton/vi äger 3(!) fondueset!
*****
Igår ändrade jag mig. Efter min förra resa ner till pappa för drygt 2 år sedan så var jag helt övertygad om att jag aldrig skulle besöka dom igen.
Men i o m senaste dagarnas händleser och samtal så har jag nu bokat om resan till Malmö i februari. Efter en övernattning åker jag istället för hem till Klippan och stannar i några dagar.
Förhoppningsvis så löser det sig med semesterdagarna också...
Det svåra kanske kommer att vara att komma ner dit och umgås på ett vanligt sätt utan att jag ska påminnas om förra gången. Som syster sa så är jag ju säkert starkare nu men än i dag knyter det sig i magen då jag tänker på hur förra resan artade sig.
***
Min nya telefon har kommit. Efter bara 2 vardagar fick jag hämta min lilla guldklimp; och så se lyxiga bara kartongerna var! Nämen, ärligt talat så fick jag här möjligheten att ta en bild med mobilen och sedan föra över den via bluetooth till den bärbara datorn jag fick i julklapp. Jaa si, teknologi kan vara spännande :)
lördag, december 27, 2008
ajajaj
Jag gick verkligen miste om grymt många fina vänner under åren som sjuk. Sedan dess verkar jag nästan ha förlorat ännu fler och jag vet att det helt och hållet är mitt eget fel.
Varför så dålig på att ringa och besöka, varför denna ångestkänsla av att ta kontakt med människor jag älskar?
Julen i år har tyvärr inte givit mig ro utan snarare rört upp något långt där inne som gjort mig ledsen och besviken på mig själv. Jag är ingen go-getter som tar det hon vill ha och det är nog inte heller min ambition. Men vänskaper blir inte serverade på fat och nog hade jag kunnat göra mer för de som fanns...
Jag ser iaf fram emot resan söderut där jag hoppas och tror på att allt kommer att kännas som vanligt igen.
***
Och så var det fadern som alltid kommer att ligga tungt över hjärtat till den dagen jag förlorar honom och ångrar allt som aldrig sades.
Nu ligger han där nere sjuk, som alltid, och med en fru som knappt orkar med längre. Och själv försöker jag bara hålla en distans för att inte såras som förr.
Jag vet varken ut eller in då jag nu efter många år faktiskt har lärt mig att sätta ned foten gentemot honom men samtidigt smärtar det så att veta hur mycket han önskar att jag ringde oftare och hur illa han tycker om att jag aldrig gör det.
Varför så dålig på att ringa och besöka, varför denna ångestkänsla av att ta kontakt med människor jag älskar?
Julen i år har tyvärr inte givit mig ro utan snarare rört upp något långt där inne som gjort mig ledsen och besviken på mig själv. Jag är ingen go-getter som tar det hon vill ha och det är nog inte heller min ambition. Men vänskaper blir inte serverade på fat och nog hade jag kunnat göra mer för de som fanns...
Jag ser iaf fram emot resan söderut där jag hoppas och tror på att allt kommer att kännas som vanligt igen.
***
Och så var det fadern som alltid kommer att ligga tungt över hjärtat till den dagen jag förlorar honom och ångrar allt som aldrig sades.
Nu ligger han där nere sjuk, som alltid, och med en fru som knappt orkar med längre. Och själv försöker jag bara hålla en distans för att inte såras som förr.
Jag vet varken ut eller in då jag nu efter många år faktiskt har lärt mig att sätta ned foten gentemot honom men samtidigt smärtar det så att veta hur mycket han önskar att jag ringde oftare och hur illa han tycker om att jag aldrig gör det.
torsdag, december 25, 2008
måndag, december 22, 2008
en tandläkare
Innan jag skriver om det som förgyllt min dag och tron på det goda julen för med sig så ska jag först ge tummen upp åt storebror Thomas nya tjej, Lotta.
Fick chansen att ta en fika med paret och svåger Anders och mötte sedan upp Anton innan jag begav vidare mot folktandvården.
****
Då jag i förmiddags ringde med kort varsel så bokade de in mig hos en tandhygenist.
Minuterna på plats gick och då jag visste att det bara var några minuter kvar på arbetsdagen så fick jag komma in till hygenisten som ganska direkt gick iväg för att se om min tandläkare var kvar och ville titta i munnen.
Hon tog sedan några röntgenplåtar där allt såg bra ut och därefter komTandläkaren med stort T in. Inte min tandläkare visserligen då hon verkade ha gått hem för dagen, men vad han nu än hette så kom han att förgylla min dag.
Troligtvis var jag sista patienten innan julfirandet och kanske var det därför han lugnt och systematiskt undersökte min visdomstand och käka. Aldrig förr har en tandläkare bett mig vrida huvudet fram och tillbaka och känt på mina körtlar! (?)
Sedan frågade han om jag kanske ville ha bedövning, bara för att slippa smärtan för några timmar, och visst tänkte jag; Det kan jag gott unna mig!
Efter en stund började han sticka mig med ytterligare en spruta för att skölja bort bakterier mm och bedövningen till trots så smärtade detta ännu mer.
Då han sedan avslutade med att råda mig att kombinera Alvedon och Ipren de kommande dagarna så inflikade han även att jag kunde strunta i att gå förbi receptionen på vägen ut och istället se hela besöket som en julklapp! Han tipsade även om att jag istället kunde slösa pengarna på en extra julklapp till killen, kanske en punschflaska?
Så kan det gå!
Tackade så hemskt mycket och gick ut från tandläkaren, lyckligare än någonsin över plötsligt drabbad tandvärk!
Fick chansen att ta en fika med paret och svåger Anders och mötte sedan upp Anton innan jag begav vidare mot folktandvården.
****
Då jag i förmiddags ringde med kort varsel så bokade de in mig hos en tandhygenist.
Minuterna på plats gick och då jag visste att det bara var några minuter kvar på arbetsdagen så fick jag komma in till hygenisten som ganska direkt gick iväg för att se om min tandläkare var kvar och ville titta i munnen.
Hon tog sedan några röntgenplåtar där allt såg bra ut och därefter komTandläkaren med stort T in. Inte min tandläkare visserligen då hon verkade ha gått hem för dagen, men vad han nu än hette så kom han att förgylla min dag.
Troligtvis var jag sista patienten innan julfirandet och kanske var det därför han lugnt och systematiskt undersökte min visdomstand och käka. Aldrig förr har en tandläkare bett mig vrida huvudet fram och tillbaka och känt på mina körtlar! (?)
Sedan frågade han om jag kanske ville ha bedövning, bara för att slippa smärtan för några timmar, och visst tänkte jag; Det kan jag gott unna mig!
Efter en stund började han sticka mig med ytterligare en spruta för att skölja bort bakterier mm och bedövningen till trots så smärtade detta ännu mer.
Då han sedan avslutade med att råda mig att kombinera Alvedon och Ipren de kommande dagarna så inflikade han även att jag kunde strunta i att gå förbi receptionen på vägen ut och istället se hela besöket som en julklapp! Han tipsade även om att jag istället kunde slösa pengarna på en extra julklapp till killen, kanske en punschflaska?
Så kan det gå!
Tackade så hemskt mycket och gick ut från tandläkaren, lyckligare än någonsin över plötsligt drabbad tandvärk!
Åhh, så typiskt! Har just ringt och fått en akuttid hos Folktandvården i eftermiddag för att se om de kan hjälpa mig med inflammationen runt visdomstanden som varit på väg upp i drygt ett år nu.
Kan ju nämna att aptiten inte är på topp inför all julmat när jag nu snart ska ta ytterligare en Ipren mot smärtan. Vaknade 3 ggr inatt av den molande värken och chansade därför med att få en tid redan idag; vad de än gör med mig i eftermiddag så är jag förhoppningsvis något så när återställd till julafton :)
***
Nu har jag äntligen dragit mig i snålörat och beställt efter en ny mobiltelefon; visst ska man kunna unna sig det?
Kan ju nämna att aptiten inte är på topp inför all julmat när jag nu snart ska ta ytterligare en Ipren mot smärtan. Vaknade 3 ggr inatt av den molande värken och chansade därför med att få en tid redan idag; vad de än gör med mig i eftermiddag så är jag förhoppningsvis något så när återställd till julafton :)
***
Nu har jag äntligen dragit mig i snålörat och beställt efter en ny mobiltelefon; visst ska man kunna unna sig det?
söndag, december 21, 2008
juljobb
Ska strax traska tillbaka till jobbet för att jobba mina sista timmar innan jag går på 3-dagarsledighet.
Anton har just åkt iväg till Nyliden för att fira årets mörkaste dag, något jag tråkigt nog missar för andra året i rad.
Att jobba med äldre den här tiden på året är verkligen givande.
Vårat kontor lider aldrig brist på godsaker, både från vårdtagare och alla vi arbetande, och så fantastiskt det är att se tunna, reumatiska damer stå och koka risgrynsgröt eller baka saffransbröd när de i vanliga fall inte ens tar sig för att äta en vanlig måltid utan att vi påminner dom.
Alla lyser upp och trots att många är för trötta för att spendera en hel julafton med familjen så är det roligt att se att så många får chansen till iaf några timmars firande; antingen på annat håll eller att anhöriga ser till att komma förbi.
Sen finns det ju dock alltid några som får sitta hemma helt själv, men det är ju där vi kommer in i bilden :)
Anton har just åkt iväg till Nyliden för att fira årets mörkaste dag, något jag tråkigt nog missar för andra året i rad.
Att jobba med äldre den här tiden på året är verkligen givande.
Vårat kontor lider aldrig brist på godsaker, både från vårdtagare och alla vi arbetande, och så fantastiskt det är att se tunna, reumatiska damer stå och koka risgrynsgröt eller baka saffransbröd när de i vanliga fall inte ens tar sig för att äta en vanlig måltid utan att vi påminner dom.
Alla lyser upp och trots att många är för trötta för att spendera en hel julafton med familjen så är det roligt att se att så många får chansen till iaf några timmars firande; antingen på annat håll eller att anhöriga ser till att komma förbi.
Sen finns det ju dock alltid några som får sitta hemma helt själv, men det är ju där vi kommer in i bilden :)
onsdag, december 17, 2008
Efter jobbet igår blev det att handla inför julen och även att göra julmysigt innan främmandet.
Jag hann bjuda på glögg, saffransbröd, julgodis, pepparkakor med ädelostdipp och julmust innan Grinchen slogs på och jag somnade. Så de första 20 och de sista 2 minutrarna.
Idag har jag dock varit lite piggare efter sovmorgon och hunnit griljera de 2 julskinkorna; en till mig och Anton och en till julafton. Hur länge håller de förresten? I förpackningen skulle de hålla fram till några dagar i januari, men nu då?
Ska strax gå hem från jobbet om än jag redan slutat för 25 minuter sedan. Känns skönt att sitta här i lugn och ro någon gång.
Pratade med chefen idag och hon nämnde att min käre Robert skvallrat om att jag kanske känner mig lite ouppskattad, men som den bra chef hon ändå är så försäkrade hon mig att så inte är fallet. Jag är väl medveten om vilken förmån jag har som får lägga eget schema och faktiskt har möjligheten att vara med och bestämma lite här trots att jag inte ens är i närheten av en anställning.
Den senaste frustrationen handlar nog mer om att jag är less på att vara en av få på detta ställe som alltid måste dra ett tyngre lass när det kommer till sysslor, trots att jag "bara" är en vikarie utan "egentligt ansvar".
Tack och lov då för de mer fantastiska arbetskamraterna som ofta är duktiga på att skryta upp mig inför chefen och verkligen låter henne veta vilken tillgång jag faktiskt är ;)
Jag hann bjuda på glögg, saffransbröd, julgodis, pepparkakor med ädelostdipp och julmust innan Grinchen slogs på och jag somnade. Så de första 20 och de sista 2 minutrarna.
Idag har jag dock varit lite piggare efter sovmorgon och hunnit griljera de 2 julskinkorna; en till mig och Anton och en till julafton. Hur länge håller de förresten? I förpackningen skulle de hålla fram till några dagar i januari, men nu då?
Ska strax gå hem från jobbet om än jag redan slutat för 25 minuter sedan. Känns skönt att sitta här i lugn och ro någon gång.
Pratade med chefen idag och hon nämnde att min käre Robert skvallrat om att jag kanske känner mig lite ouppskattad, men som den bra chef hon ändå är så försäkrade hon mig att så inte är fallet. Jag är väl medveten om vilken förmån jag har som får lägga eget schema och faktiskt har möjligheten att vara med och bestämma lite här trots att jag inte ens är i närheten av en anställning.
Den senaste frustrationen handlar nog mer om att jag är less på att vara en av få på detta ställe som alltid måste dra ett tyngre lass när det kommer till sysslor, trots att jag "bara" är en vikarie utan "egentligt ansvar".
Tack och lov då för de mer fantastiska arbetskamraterna som ofta är duktiga på att skryta upp mig inför chefen och verkligen låter henne veta vilken tillgång jag faktiskt är ;)
tisdag, december 16, 2008
oron
Ännu en natt med en hel del vändningar i sängen. Till slut måste man helt enkelt stiga upp, fördriva en timme eller 2 vid datorn, för att ha en chans att få iaf några timmars sömn innan jobbet. Slutar redan 12 imorgon och hinner säkert ta igen mig lite innan julmyset med älsklingen, Hilda, Tim, Lars och Jennifer framför Grinchen.
Jag kommer alldeles för ofta på mig själv med att ligga vaken mitt i natten och fundera över jobbet, vårdtagare och vad som måste göras. Jag försöker verkligen att släppa allt när jag går hem för dagen eller kvällen, men det är svårt att släppa det där som omedvetet smyger sig på en under sömnen och väcker en rastlös i kroppen.
Kommande 6 veckorna jobbar jag dock lite mindre och kanske kommer det att lätta då.
Jag är och kommer nog alltid att vara en sådan som har svårt att släppa på ansvaret och vill kontrollera allt själv, men tyvärr är det svårt att göra något åt det på ett ställe som min arbetsplats där många knappt ifrågasätter varför det ibland skiter sig.
Ungefär som hemma ;)
***
Jag ser fram emot jul men saknar vännen som jag inte pratat med på sååå många månader och som jag ändå inte tar mig för att ringa.
Jag älskar dig så mycket min kära maskros.
Jag kommer alldeles för ofta på mig själv med att ligga vaken mitt i natten och fundera över jobbet, vårdtagare och vad som måste göras. Jag försöker verkligen att släppa allt när jag går hem för dagen eller kvällen, men det är svårt att släppa det där som omedvetet smyger sig på en under sömnen och väcker en rastlös i kroppen.
Kommande 6 veckorna jobbar jag dock lite mindre och kanske kommer det att lätta då.
Jag är och kommer nog alltid att vara en sådan som har svårt att släppa på ansvaret och vill kontrollera allt själv, men tyvärr är det svårt att göra något åt det på ett ställe som min arbetsplats där många knappt ifrågasätter varför det ibland skiter sig.
Ungefär som hemma ;)
***
Jag ser fram emot jul men saknar vännen som jag inte pratat med på sååå många månader och som jag ändå inte tar mig för att ringa.
Jag älskar dig så mycket min kära maskros.
måndag, december 15, 2008
Efter vad som känns som världens längsta lediga helg så ska jag strax bege mig till jobbet igen.
Firade Kevins vinst hos syster i fredags och på lördagen var det födelsedagsmiddag för Lina i Nyliden.
Är så less nuförtiden. Hade ett fint samtal med Anton igår där jag fick lätta på alla tankar och känslor.
Är less på jobbet, vardagen och ibland t o m livet. Men sådant kommer och går. Mest sover jag hela tiden, ser på TV och funderar över alla saker som "Måste" göras.
Nu har jag få lediga dagar kvar fram till julafton, 2, och funderar på att ta ut en obetald semesterdag om det går. Har fortfarande kvar att hitta en julklapp till den som jag alltid har svårt att hitta något till och julkorten har jag inte heller hunnit göra i år.
Men men, god jul på er alla :)
Firade Kevins vinst hos syster i fredags och på lördagen var det födelsedagsmiddag för Lina i Nyliden.
Är så less nuförtiden. Hade ett fint samtal med Anton igår där jag fick lätta på alla tankar och känslor.
Är less på jobbet, vardagen och ibland t o m livet. Men sådant kommer och går. Mest sover jag hela tiden, ser på TV och funderar över alla saker som "Måste" göras.
Nu har jag få lediga dagar kvar fram till julafton, 2, och funderar på att ta ut en obetald semesterdag om det går. Har fortfarande kvar att hitta en julklapp till den som jag alltid har svårt att hitta något till och julkorten har jag inte heller hunnit göra i år.
Men men, god jul på er alla :)
onsdag, december 10, 2008
Det är kallt ute idag och jag hoppas på att långkalsongerna värmer tillräckligt.
Första veckan på jobbet i februari 2007 så var det runt -27 och täckbyxor var ett nödvändigt ont, inte roligt att dra av och på dessa hela tiden. Borde köpa mig ett enklare par...
***
Till helgen är jag ledig igen och har jag tur så blir det Idol-final hos systeryster på fredag? Om de har öppet hus..? :)
Första veckan på jobbet i februari 2007 så var det runt -27 och täckbyxor var ett nödvändigt ont, inte roligt att dra av och på dessa hela tiden. Borde köpa mig ett enklare par...
***
Till helgen är jag ledig igen och har jag tur så blir det Idol-final hos systeryster på fredag? Om de har öppet hus..? :)
Konsekvensen av att sova dåligt en natt, ha en tuff första halva a v arbetsdagen och sedan försöka ta igen lite av den förlorade sömnen under dagen? Ytterligare en natts dålig sömn. Vaknade redan en timme efter att jag lagt mig av ett oroligt vridande och vändande i sängen, bara att stiga upp!
Har ätit en hel del knäck nu och sockret kanske inte direkt kommer att stilla min rastlöshet...
Jobbar tack och lov kväll även imorgon med start först kl 12, men jag gruvar mig redan och har insett att jag kommer att måsta sätta ner foten snart; något jag borde ha gjort för länge sedan.
För varje månad i snart 2 år har jag arbetat under de ordinaries arbetsplatsträffar och varje gång kallar vi in minsta antalet vikarier som vi trångt fördelar arbetet mellan.
Först idag, efter att ha planerat inför vårt arbete imorgon, så slog det mig att vi som vikarier faktiskt borde få lata oss litegrann och därmed vara fler under dessa träffar. Varför i allsin dar ska vi, som inte anses tillräckligt viktiga för att vara med på träffarna, behöva belastas till den yttersta gränsen vid varje träff? Visst förtjänar vi lite underlättning när det oftast bara är jag, någon skolungdom och springvickare som kanske inte alltid vet vad som ska göras och var till det ska ringas vid olika händelser, som jobbar?
Vilken nedstampning va! Men ärligt talat så säger jag det lite med glimten i ögat eftersom det iaf sedan ett år tillbaka alltid är jag som på eget bevåg tagit på mig ett ansvar som egentligen inte varit mitt. Jag har nog hela tiden kunnat kräva mer uppbackning och arbetsstyrka men helt enkelt inte kommit på tanken.
Enough said; nu in för andra nattförsöket...
tisdag, december 09, 2008
ååhh.... visst är det här man får klaga?
Efter oroliga 4 timmars sömn och en alldeles för tidig frukost vid 4.30 så såg jag fram emot att fika lite extra där vid 10-tiden.
Men så såg ödet till att jag skulle bli en sån där måttligt populär person med kontrollbehov som just innan fikat ville dubbelkolla min morgondag.
Fick efter det ringa X antal samtal, bl a 15 stycken till chefen som aldrig svarade, 4 till vikariesamordningen, några vikarier osv för att ta reda på varför det fattades 5 inbokade vikarie-turer; bl a fanns ingen inbokad att jobba 13-16 IDAG.
Efter att chefen inte svarat så var det bara att ringa all-vetaren Robert på jobbet som till slut fick fram att det måste varit chefen som tabbat sig.
Vid 12 gick jag iaf hem; därmed inte längre mitt problem, och har nu hunnit vila en stund.
Så.... tillbaka till jobbet.
Efter oroliga 4 timmars sömn och en alldeles för tidig frukost vid 4.30 så såg jag fram emot att fika lite extra där vid 10-tiden.
Men så såg ödet till att jag skulle bli en sån där måttligt populär person med kontrollbehov som just innan fikat ville dubbelkolla min morgondag.
Fick efter det ringa X antal samtal, bl a 15 stycken till chefen som aldrig svarade, 4 till vikariesamordningen, några vikarier osv för att ta reda på varför det fattades 5 inbokade vikarie-turer; bl a fanns ingen inbokad att jobba 13-16 IDAG.
Efter att chefen inte svarat så var det bara att ringa all-vetaren Robert på jobbet som till slut fick fram att det måste varit chefen som tabbat sig.
Vid 12 gick jag iaf hem; därmed inte längre mitt problem, och har nu hunnit vila en stund.
Så.... tillbaka till jobbet.
ååå...
Efter en orolig natt steg jag upp 03.50 och börjar bli lagom less i väntan på jobb.
Går delad tur och ser redan fram emot att ta igen lite förlorad sömn under de lediga timmarna.
Igår fick jag tummen ur och tog mig ner på stan för lite julklappsshopping.
Är klar med de lättare men har förhoppningsvis tid senare i veckan att göra en nytt försök på resterande.
Det är nu man tänker tillbaka på åren då man hade 2-3 personer att köpa till och undrar hur man kunde tycka att Det var svårt.
Ovan en bild från tjejkvällen hos Hilda. Hon hade köpt ett jätteroligt spel kvällen till ära; "Trodde du ja" och här kan ni se mig dansa tango med Josefin :)
söndag, december 07, 2008
Har ni nån gång som upptagen träffat nån av det motsatta könet som ni verkligen tyckt om, alltså helt platoniskt?
Träffade ikväll två bröder som vi i sällskapet beskrev som en blandning av Schulman (samspelet?) och Rongerdal-bröderna (de snaggade håren?); men såååå mycket snällare.... "Klickade" verkligen med en av bröderna och tog hans nummer (?) efter att ha klargjort att jag gärna skulle vilja presentera honom för min trolovade :)
Det härliga var iaf att jag hade ett riktigt bra samtal med en vilt främmande person och trots att vi kanske aldrig blir kompisar så fick jag leva upp av lite uppmärksamhet. Den där som man behöver av just främlingar som inte känner till någonting om dig.
Det handlar absolut inte om romantik eller brist på uppmärksamhet från mina nära och kära; utan att kunna vara sig själv utan att gå in i gamla roller, inte vara den du alltid varit.
Träffade ikväll två bröder som vi i sällskapet beskrev som en blandning av Schulman (samspelet?) och Rongerdal-bröderna (de snaggade håren?); men såååå mycket snällare.... "Klickade" verkligen med en av bröderna och tog hans nummer (?) efter att ha klargjort att jag gärna skulle vilja presentera honom för min trolovade :)
Det härliga var iaf att jag hade ett riktigt bra samtal med en vilt främmande person och trots att vi kanske aldrig blir kompisar så fick jag leva upp av lite uppmärksamhet. Den där som man behöver av just främlingar som inte känner till någonting om dig.
Det handlar absolut inte om romantik eller brist på uppmärksamhet från mina nära och kära; utan att kunna vara sig själv utan att gå in i gamla roller, inte vara den du alltid varit.
onsdag, december 03, 2008
Uppdatering:
Så här i efterhand kan jag ju meddela att vi vikarier fick en julklapp istället för julbord och det nöjer jag mig med; ett par biobesök är inte fy skam. :) Någon måste ju såklart jobba när de andra går och äter, och på det andra kontoret är det betydligt fler än våra 2 som skulle måsta ha ersatts om vi alla fått gå på julbord.
Nu blir det jobb igen...
Så här i efterhand kan jag ju meddela att vi vikarier fick en julklapp istället för julbord och det nöjer jag mig med; ett par biobesök är inte fy skam. :) Någon måste ju såklart jobba när de andra går och äter, och på det andra kontoret är det betydligt fler än våra 2 som skulle måsta ha ersatts om vi alla fått gå på julbord.
Nu blir det jobb igen...
surt jobb
Igår blev det 6 plåtar saffransbröd. Experimenterade lite som vanligt (annars blir det väl inte lika skoj?). Vi hann även med att tvätta hela 9 maskiner, så förhoppningsvis klarrar vi oss till jul :PNu ska jag strax iväg på vikarieträff för oss som inte är inpoolade. Fick häromdagen höra att chefen ändrat sig och att jag iaf inte får följa med på årets julbord; för var drar man då gränsen för de andra inlasade? Nu är vi ju bara två stycken inlasade hos oss för tillfället och båda hade först fått infon om att vi skulle med.
Visst förstår jag chefen, som för övrigt enligt mig är en väldigt bra chef, men det svider lite...
I snart 2 år har jag försörjt mig på det där stället, arbetat varenda arbetsplatsträff och arbetar oftare än många ordinarie. Jag är kontaktperson åt ett par vårdtagare, har oftast mer koll på vad som händer runt vårdtagarna än många ordinarie, jag gör mycket som jag kanske inte skulle behöva göra och nya vikarier blir oftast förvånade när de hör att jag är "en av dom".
Jag trivs på mitt jobb, vi har ett bra gäng och jag känner mig verkligen hemma där; så visst känns det surt att min chef känner sig tvingad att dra den där "gränsen".
Framförallt när man hör om min kära vän Jennifer som inte bara får vara med på arbetsplatsträffar (där tycker de att hon borde det eftersom även hon är kotaktperson) utan även får går ut och äta med sina arbetskamrater.
Men men, nästa julbord kanske jag får sitta med vid...
söndag, november 30, 2008
trött
Idag är jag trött och står inför 13 timmar på jobbet.
Sover alltid som sämst under arbetshelg, utan en Anton som lägger sig i tid.
Igår fick jag mig iaf ner på stan under de lediga timmarna och köpte nya mockastövlar, på rea. Man måste ju passa på :)
För övrigt så känns det trist att inte kunna tända första ljuset idag. Visserligen kan det vara skönt att jobba bort lite timmar genom dessa monsterturer, men visst känns det som slöseri med dag? Kan vi inte bara hoppa till imorgon?
Sover alltid som sämst under arbetshelg, utan en Anton som lägger sig i tid.
Igår fick jag mig iaf ner på stan under de lediga timmarna och köpte nya mockastövlar, på rea. Man måste ju passa på :)
För övrigt så känns det trist att inte kunna tända första ljuset idag. Visserligen kan det vara skönt att jobba bort lite timmar genom dessa monsterturer, men visst känns det som slöseri med dag? Kan vi inte bara hoppa till imorgon?
fredag, november 28, 2008
Har varit ledig idag inför arbetshelg med 7-12/1621 imorgon och 8-15/16-21 på söndag.
Jag och Anton bestämde oss då får att använda den här dagen till att storhandla, ta upp granen och pynta den, äta god middag för att sedan avrunda kvällen med Tomten är far till alla barnen (min absoluta svenska favoritfilm) och dricka glögg.
Har dessutom hunnit ner på stan och köpt nya Ecco-skor för tusenlappen; fick idag efter ett tredje besök i källaren och alldeles för många genomsökningar av lägenheten inse att jag måste ha skänkt bort alla mina vinterskor till Röda Korset, av misstag. Mina gamla Eccos och de fina, svarta moccastövlarna kommer inte tillbaka och efter några dagar med gummistövlar på jobbet så var det alltså bara att köpa nya.
Väntar nog dock till efter jul, om det går, med att köpa nya, finare skor. Nu är det ju trots allt snart jul och pengarna ska börja tömmas från kontot.
Känns skönt att jag och bosse bestämt oss för att hålla en liten summa-gräns på klappar till varandra och istället hitta på nåt skoj tillsammans efter jul.
För övrigt blev det igår bestämt att jag slipper jobba julafton och juldagen men fick istället ta hela nyårs ;P
Jag och Anton bestämde oss då får att använda den här dagen till att storhandla, ta upp granen och pynta den, äta god middag för att sedan avrunda kvällen med Tomten är far till alla barnen (min absoluta svenska favoritfilm) och dricka glögg.
Har dessutom hunnit ner på stan och köpt nya Ecco-skor för tusenlappen; fick idag efter ett tredje besök i källaren och alldeles för många genomsökningar av lägenheten inse att jag måste ha skänkt bort alla mina vinterskor till Röda Korset, av misstag. Mina gamla Eccos och de fina, svarta moccastövlarna kommer inte tillbaka och efter några dagar med gummistövlar på jobbet så var det alltså bara att köpa nya.
Väntar nog dock till efter jul, om det går, med att köpa nya, finare skor. Nu är det ju trots allt snart jul och pengarna ska börja tömmas från kontot.
Känns skönt att jag och bosse bestämt oss för att hålla en liten summa-gräns på klappar till varandra och istället hitta på nåt skoj tillsammans efter jul.
För övrigt blev det igår bestämt att jag slipper jobba julafton och juldagen men fick istället ta hela nyårs ;P
tisdag, november 25, 2008
Nu är snön här, på riktigt. Steg upp tidigt häromdagen för att hämta upp min 2 par vinterskor nerifrån källaren, men då tiden gick och jobbet kallade så gav jag upp utan resultat och plumsade iväg i mina blommiga stövlar.
Har nu sökt i förrådet en gång till, samt i hela lägenheten 2 ggr och fortfarande inte hittat dom.
Känns gruvsamt att måsta ta sig ner på stan och handla nya rejäla skor med den enda tanken att jag kanske råkade skänka bort fel kassa till Röda Korset i våras? Värre lär det väl kännas om jag så småningom hittar dom efter att redan har köpt nya.
I veckan blir det bestämt hur jag kommer att få jobba runt jul och nyår. Jag hoppas verkligen att jag slipper jobba julaftonskväll och juldagsförmiddag nu när jag har chansen att fira med hela familjen min. Utom Anton då ;) Han står tryggt vid sina föräldrars sida när de andra syskonen, bortsett från Hilda, firar på annat håll...
Har nu sökt i förrådet en gång till, samt i hela lägenheten 2 ggr och fortfarande inte hittat dom.
Känns gruvsamt att måsta ta sig ner på stan och handla nya rejäla skor med den enda tanken att jag kanske råkade skänka bort fel kassa till Röda Korset i våras? Värre lär det väl kännas om jag så småningom hittar dom efter att redan har köpt nya.
I veckan blir det bestämt hur jag kommer att få jobba runt jul och nyår. Jag hoppas verkligen att jag slipper jobba julaftonskväll och juldagsförmiddag nu när jag har chansen att fira med hela familjen min. Utom Anton då ;) Han står tryggt vid sina föräldrars sida när de andra syskonen, bortsett från Hilda, firar på annat håll...
lördag, november 22, 2008
Igår fick vi till slut bjuda in Lars och Jennifer på middag; visserligen har de ätit hos oss några gånger förr men då har Anton måsta stå upp :p Idag påbörjades julpyntet; granen får vänta ett tag om än vi nu till slut fått oss en del snö.
Imorgon är det dessutom skyltsöndag, men då det ikväll blir middag på Tatung med några vänner och öl, så vet jag inte om det lockar som förr...
tisdag, november 18, 2008
julplaner?
Förra veckan fick jag, precis som förra året, glädjen att sätta upp julstjärnorna på jobbet. Har fått intrycket att alla andra tycker att det är lite väl tidigt, men visst är det mysigt! :D
Här hemma spelas julmusiken för fullt och igår blev det glögg framför en film. Har jag tur kanske jag kan "övertala" Anton om att få börja pynta även här hemma. För trots bristen på snö, så är det väl mörkret, doften av alla clementiner som förtärs runt om en och allt prat om julklappar och julschemat som får en att vilja ta det hela ett steg längre.
För övrigt så känns det lite nervöst inför just julschemat. Har kanske lagt ett krokben i min egen väg genom att arbeta nyårskväll (i förhoppning om att då slippa jobba julaftonskväll);har jag riktigt otur så får jag jobba båda två.
Men tacka gudarna för vikarier, om än våra är alldeles för få; i värsta fall får jag ta ut mina sista semesterdagar när lottningen är avgjord.
Nu blir det jobb igen...
Här hemma spelas julmusiken för fullt och igår blev det glögg framför en film. Har jag tur kanske jag kan "övertala" Anton om att få börja pynta även här hemma. För trots bristen på snö, så är det väl mörkret, doften av alla clementiner som förtärs runt om en och allt prat om julklappar och julschemat som får en att vilja ta det hela ett steg längre.
För övrigt så känns det lite nervöst inför just julschemat. Har kanske lagt ett krokben i min egen väg genom att arbeta nyårskväll (i förhoppning om att då slippa jobba julaftonskväll);har jag riktigt otur så får jag jobba båda två.
Men tacka gudarna för vikarier, om än våra är alldeles för få; i värsta fall får jag ta ut mina sista semesterdagar när lottningen är avgjord.
Nu blir det jobb igen...
måndag, november 17, 2008
jaaaa!
Wow vilken helg; artade sig bättre än jag kunnat föreställa mig!
Kom fram till Nyliden ganska sent på lördagen men hann övningsköra ganska länge trots allt innan vi skulle bege oss till Gustav och Johanna; dit jag fick köra! :D Närmare en mil på landsväg och det gick jättebra.
Efter en väldigt trevlig kväll borta i Krångfors så fick vi sedan hämtning och sov över hos svärföräldrarna.
Igår blev det sedan ännu mer övningskörning, med 3 olika bilar dessutom. Tränade en hel del på start i backe och även start backandes upp ur en grop x antal gånger.
I slutändan kunde jag t o m starta problemfritt med Antons bil i backe och imponerade med mina minimala varvantal ;)
Kändes för första gången sedan denna långsamma karusell började som att jag faktiskt kommer att kunna ta körkortet, en dag framöver.
Som pricken över i:et, så avslutades helgen med att Anna och Åke kom och hämtade det gamla bordet och vi köpte och monterade ihop det nya.
Middagsbjudning?
lördag, november 15, 2008
Strax beger vi oss till Nyliden för lite övningskörning. Sakta men säkert.
Då Anna och Åke ska ha annat middagsfrämmande så ska vi istället på middag hos Gustav och Johanna som inte bor så många kilometer bort, för att sedan spendera natten i Nyliden och övningsköra mer imorgon.
Förhoppningsvis får vi även med oss Åke hem som kan hjälpa oss att transportera bord och stolar. Lite problematiskt att hitta någonstans att förvara ett barbord i glas och stolar som inte går att montera isär, men har vi tur så får vi låna en liten bit av Nyliden ;)
***
Då Anna och Åke ska ha annat middagsfrämmande så ska vi istället på middag hos Gustav och Johanna som inte bor så många kilometer bort, för att sedan spendera natten i Nyliden och övningsköra mer imorgon.
Förhoppningsvis får vi även med oss Åke hem som kan hjälpa oss att transportera bord och stolar. Lite problematiskt att hitta någonstans att förvara ett barbord i glas och stolar som inte går att montera isär, men har vi tur så får vi låna en liten bit av Nyliden ;)
***
torsdag, november 13, 2008
den där pappan
Vissa veckor känns det verkligen som om tiden bara susar förbi mig. Jag jobbar, äter, sover, jobbar, ser en film eller två, lite tv och så ännu mer jobb.
Hoppas nu att helgen blir som jag tänkt mig, att den för med sig något mer än bara ledighet.
Idag jobbar jag delad tur och spenderar mina 3 lediga timmar med att tvätta litegrann innan Anton får ta över efter jobbet.
Tyvärr kommer han nog att komma hem med ett dystert humör då de i eftermiddag varslar ytterligare anställda på Alimak; troligtvis ännu fler av våra vänner som får gå om 3 månader då...
***
Jag drömde inatt om pappa.
För ett par veckor sedan erkände jag för honom en del av sanningen bakom varför jag så sällan ringer. Jag påpekade att han inte en enda gång under mitt liv har stöttat mig i ett enda val jag gjort, att han alltid klankar på och ifrågasätter hur jag lever mitt liv, hur han under min sjukskrivning redan under tiden jag fortfarande var inlagd propsade på att jag istället borde skaffa mig ett jobb, och att jag är less på att höra om hur fantastiskt duktig "den andra dottern" är.
Jag sa även att jag vet att allt detta handlar om att min far tror att jag vill så mycket mer, att jag skulle kunna bli så mycket mer betydelsefull i samhället och att han inte alls säger alla dessa saker för att såra.
Så jag lättade mitt hjärta; och han har redan glömt bort det. Han kommer inte längre ihåg att vi pratats vid, precis som han under så många år redan glömt bort allt han sagt eller frågat om.
Inatt drömde jag att jag sa allt igen, ännu starkare och kraftfullare, och för var sak jag nämnde som sårat mig så kastade jag något i marken. Jag talade lugnt men bestämt och de lyssnade faktiskt, och kom ihåg.
När jag vaknade efter drömmen insåg jag att det aldrig kommer att bli så. Jag kan inte hjälpa min far och hans fru med hur de väljer att leva sitt liv, jag kan inte rädda hans minne eller ens säga de mest betydelsefulla saker som han kan komma ihåg.
Men jag kan skriva om honom här, precis som jag under åren med Anton alltid har lättat mitt hjärta, så vet jag nu att jag med bloggen kan ta mina känslor och tankar ett steg längre.
Hoppas nu att helgen blir som jag tänkt mig, att den för med sig något mer än bara ledighet.
Idag jobbar jag delad tur och spenderar mina 3 lediga timmar med att tvätta litegrann innan Anton får ta över efter jobbet.
Tyvärr kommer han nog att komma hem med ett dystert humör då de i eftermiddag varslar ytterligare anställda på Alimak; troligtvis ännu fler av våra vänner som får gå om 3 månader då...
***
Jag drömde inatt om pappa.
För ett par veckor sedan erkände jag för honom en del av sanningen bakom varför jag så sällan ringer. Jag påpekade att han inte en enda gång under mitt liv har stöttat mig i ett enda val jag gjort, att han alltid klankar på och ifrågasätter hur jag lever mitt liv, hur han under min sjukskrivning redan under tiden jag fortfarande var inlagd propsade på att jag istället borde skaffa mig ett jobb, och att jag är less på att höra om hur fantastiskt duktig "den andra dottern" är.
Jag sa även att jag vet att allt detta handlar om att min far tror att jag vill så mycket mer, att jag skulle kunna bli så mycket mer betydelsefull i samhället och att han inte alls säger alla dessa saker för att såra.
Så jag lättade mitt hjärta; och han har redan glömt bort det. Han kommer inte längre ihåg att vi pratats vid, precis som han under så många år redan glömt bort allt han sagt eller frågat om.
Inatt drömde jag att jag sa allt igen, ännu starkare och kraftfullare, och för var sak jag nämnde som sårat mig så kastade jag något i marken. Jag talade lugnt men bestämt och de lyssnade faktiskt, och kom ihåg.
När jag vaknade efter drömmen insåg jag att det aldrig kommer att bli så. Jag kan inte hjälpa min far och hans fru med hur de väljer att leva sitt liv, jag kan inte rädda hans minne eller ens säga de mest betydelsefulla saker som han kan komma ihåg.
Men jag kan skriva om honom här, precis som jag under åren med Anton alltid har lättat mitt hjärta, så vet jag nu att jag med bloggen kan ta mina känslor och tankar ett steg längre.
onsdag, november 12, 2008
Till Hanna som hittat min blogg efter att ha googlat saffranskladdkaka;
tyvärr har jag inget direkt recept utan brukar helt enkelt ta ett vanligt kladdkakerecept, byta ut kakaon mot 0,5 gr saffran som jag tillsammans med lite av sockret stöttar i en mortel och sedan blandar ut med det smälta smöret.
Hoppas att det kunde vara lite till hjälp :)
tyvärr har jag inget direkt recept utan brukar helt enkelt ta ett vanligt kladdkakerecept, byta ut kakaon mot 0,5 gr saffran som jag tillsammans med lite av sockret stöttar i en mortel och sedan blandar ut med det smälta smöret.
Hoppas att det kunde vara lite till hjälp :)
lördag, november 08, 2008
Min far
Efter att ha varit på jobbet sedan 7.45 imorse fram till 21.00 ikväll så kändes det bra med en liten likör till kvällsfikat. Och snart ska badvattnet spolas upp och medan Anton är borta på annat håll så ska jag passa på att lägga mig tidigt i den tomma sängen.
***
Imorgon är det fars dag, och känslorna är motstridiga. Jag har nog aldrig skrivit om honom här, men han finns, och vi hörs emellanåt av per telefon och allt som oftast kämpar jag inombords med att måsta tänka rationellt och inte gå så mycket på de innersta känslorna.
Men jag vet att jag älskar min far för att han alltid sagt att han älskar mig, för all omtanke och för de där fantastiska egenskaper som jag så stolt tagit efter honom; och jag vet att tanken på honom nog alltid mest kommer att ta ont, vara frustrerande och ge en känsla av orättvisa över allt han inte var för mig.
Idag, med mitt yrke i bagaget och fler år bakom mig, så kan jag rationellt sett se min far som en alldeles för tidigt dement 63-åring som troligtvis aldrig kommer att gratulera mig på 25-årsdagen, eller lära sig att jag faktiskt är stolt över min yrkesroll. Han kommer inte att lära sig att sluta trycka ner mig och samtidigt oroa sig för att jag inte är lycklig; och smärtan ligger nog just i att måsta ta allt sådant; gång, på gång, på gång...
***
Imorgon är det fars dag, och känslorna är motstridiga. Jag har nog aldrig skrivit om honom här, men han finns, och vi hörs emellanåt av per telefon och allt som oftast kämpar jag inombords med att måsta tänka rationellt och inte gå så mycket på de innersta känslorna.
Men jag vet att jag älskar min far för att han alltid sagt att han älskar mig, för all omtanke och för de där fantastiska egenskaper som jag så stolt tagit efter honom; och jag vet att tanken på honom nog alltid mest kommer att ta ont, vara frustrerande och ge en känsla av orättvisa över allt han inte var för mig.
Idag, med mitt yrke i bagaget och fler år bakom mig, så kan jag rationellt sett se min far som en alldeles för tidigt dement 63-åring som troligtvis aldrig kommer att gratulera mig på 25-årsdagen, eller lära sig att jag faktiskt är stolt över min yrkesroll. Han kommer inte att lära sig att sluta trycka ner mig och samtidigt oroa sig för att jag inte är lycklig; och smärtan ligger nog just i att måsta ta allt sådant; gång, på gång, på gång...
torsdag, november 06, 2008
Jag har blivit utmanad av både min syster och mamma...
Regler:
Sätt in dessa regler & länka gärna till den som utmanade dig. Berätta 8 saker om dig själv både alldagliga och knäppa. Utmana 8 st i slutet av inlägget genom att skriva deras namn och länka till dom. Låt dom också få veta att dom är utmanade!
1. Eftersom både mamma och syster nämnt att de tjuvrökte första gången vid 7 års ålder så måste jag ju erkänna att även jag gjorde det :)
2. Jag sög på fingrar ända in i högstadieålder och kan än idag vakna vissa mornar med att jag undermedvetet suger på dom igen!
3. Vid 17 års ålder ville jag lämna mitt liv i Skellefteå och sa till mor att jag skulle sova hos en vän. Packade allt möjligt i en stor ryggsäck; har aldrig liftat och vågade heller inte göra det då utan satte mig på en buss til Umeå där jag sov på en parkbänk (under Hagamannen-åren). Insåg snabbt att jag inte var pallad, eller hade pengarna, för ett liv i naturen och åkte hem dagen därpå.
4. Jag lider av en väldigt mild form av hypokondri. Kanske handlar det mest om att jag är så kroppsmedveten och därför ständigt känner hur kroppen förändras; en knöl här, en verkande led där, tankar på cancer och hjärnblödningsmöjligheter osv.
5. Jag är otroligt skvallerkåt. Framförallt amerikanska skådespelare och deras liv; vem som gjort vad med vem osv. Perezhilton.com är mitt frukostgodis vid datorn.
6. Jag har otroligt svårt att ringa folk. Framförallt för att fråga om de vill hitta på något; vilken skräck! Men även bara för att prata; inte alls lika gruvsamt men helt enkelt något jag har svårt att ta mig för.
7. Mitt minne sviker mig ständigt. Jag har ofta glömt bort viktiga handlingar i böcker jag älskat och filmer jag sett, glömmer även bort saker jag själv sagt och gjort och sådant folk berättat för mig.
8. Jag har otroligt svårt för, precis som med att ringa, att ta tag i saker. Om en sak inte är akut i mitt liv så kan jag dra ut på det månad efter månad och ibland rent av år. Som att skicka efter papper till "lämpeln" för att sedan vänta flera veckor med att fylla i dom och sedan ytterligare någon månad innan jag skickar tillbaka dom osv.
***
Jag har inte så många att utmana, men det får självklart bli min svåger Anders, min Ida och Linda som jag vet läser här ibland.
Regler:
Sätt in dessa regler & länka gärna till den som utmanade dig. Berätta 8 saker om dig själv både alldagliga och knäppa. Utmana 8 st i slutet av inlägget genom att skriva deras namn och länka till dom. Låt dom också få veta att dom är utmanade!
1. Eftersom både mamma och syster nämnt att de tjuvrökte första gången vid 7 års ålder så måste jag ju erkänna att även jag gjorde det :)
2. Jag sög på fingrar ända in i högstadieålder och kan än idag vakna vissa mornar med att jag undermedvetet suger på dom igen!
3. Vid 17 års ålder ville jag lämna mitt liv i Skellefteå och sa till mor att jag skulle sova hos en vän. Packade allt möjligt i en stor ryggsäck; har aldrig liftat och vågade heller inte göra det då utan satte mig på en buss til Umeå där jag sov på en parkbänk (under Hagamannen-åren). Insåg snabbt att jag inte var pallad, eller hade pengarna, för ett liv i naturen och åkte hem dagen därpå.
4. Jag lider av en väldigt mild form av hypokondri. Kanske handlar det mest om att jag är så kroppsmedveten och därför ständigt känner hur kroppen förändras; en knöl här, en verkande led där, tankar på cancer och hjärnblödningsmöjligheter osv.
5. Jag är otroligt skvallerkåt. Framförallt amerikanska skådespelare och deras liv; vem som gjort vad med vem osv. Perezhilton.com är mitt frukostgodis vid datorn.
6. Jag har otroligt svårt att ringa folk. Framförallt för att fråga om de vill hitta på något; vilken skräck! Men även bara för att prata; inte alls lika gruvsamt men helt enkelt något jag har svårt att ta mig för.
7. Mitt minne sviker mig ständigt. Jag har ofta glömt bort viktiga handlingar i böcker jag älskat och filmer jag sett, glömmer även bort saker jag själv sagt och gjort och sådant folk berättat för mig.
8. Jag har otroligt svårt för, precis som med att ringa, att ta tag i saker. Om en sak inte är akut i mitt liv så kan jag dra ut på det månad efter månad och ibland rent av år. Som att skicka efter papper till "lämpeln" för att sedan vänta flera veckor med att fylla i dom och sedan ytterligare någon månad innan jag skickar tillbaka dom osv.
***
Jag har inte så många att utmana, men det får självklart bli min svåger Anders, min Ida och Linda som jag vet läser här ibland.
onsdag, november 05, 2008
ett bord!!!!!
Idag är en spännande dag. Anton har nämligen efter middagen hos min mor fått för sig att det är en utomordentligt bra idé att bjuda in sig själv på middag hos någon.
Så i fredags fick vi äta gott hos Lars och Jennifer och i måndags hos Johan och Jessika; helt på Antons initiativ.
Det allra bästa med detta är dock inte all god mat vi fått serverat utan det faktum att jag nu fick den riktiga möjligheten till att övertyga Anton om att vi behöver ett nytt köksbord, så att även vi kan bjuda hem folk.
Dilemmat har väl suttit i att det har känts onödigt att investera i ett bord med 4 platser då vi förhoppningsvis inte kommer att bo kvar här i så många år, men ett bord för 6 som såkert skulle passa bättre i ett större boende har känts för stort för vårat nuvarande.
Dock har jag fått ge mig och inser numer att det faktiskt finns plats i vårt kök, om än det kommer att bli lite mindre yta att röra sig på.
Så idag ska vi ut och kolla efter ett bord! :D
Som för att fira detta har jag spenderat halva dagen med att ligga i sängen och den andra med att baka goda, nyttiga grovbullar.
Så i fredags fick vi äta gott hos Lars och Jennifer och i måndags hos Johan och Jessika; helt på Antons initiativ.
Det allra bästa med detta är dock inte all god mat vi fått serverat utan det faktum att jag nu fick den riktiga möjligheten till att övertyga Anton om att vi behöver ett nytt köksbord, så att även vi kan bjuda hem folk.
Dilemmat har väl suttit i att det har känts onödigt att investera i ett bord med 4 platser då vi förhoppningsvis inte kommer att bo kvar här i så många år, men ett bord för 6 som såkert skulle passa bättre i ett större boende har känts för stort för vårat nuvarande.
Dock har jag fått ge mig och inser numer att det faktiskt finns plats i vårt kök, om än det kommer att bli lite mindre yta att röra sig på.
Så idag ska vi ut och kolla efter ett bord! :D
Som för att fira detta har jag spenderat halva dagen med att ligga i sängen och den andra med att baka goda, nyttiga grovbullar.
måndag, november 03, 2008
Jag har en vän som heter Lars Eriksson. I fredags såg vi på Lars Eriksson hos honom och visst var det kul om än inte tokroligt. Så jag bestämde mig för att söka lite i You Tubes vida värld för att minnas tillbaka vad som från början fick mig att tycka om honom; alltså, idolen Lars.Lyssna och Njut, fler egna låtar hittar ni till höger på sidan.
Uppdatering;
Glömde visst bort att lägga in länken! Här kan ni hitta några låtar med Lars!
Lite bilder från helgen som var, med middag hos Lars och Jennifer på fredagen, Umeå på lördag och badrumsinvigning i Nyligen på söndag... Men som vanligt så hamnade bilderna i fel ordning, orkar inte ändra heller....
Igår kväll kom iaf jag och Anton fram till den absolut bästa lösningen för bröllopet, och jag tror att vi båda blev riktigt taggade :)
söndag, november 02, 2008
Hem
Nu sitter vi i bilen på väg hem från Umeå. Tråkigt nog så lyckades vi ju träffa av helgen med 2 söndagar och en sovande stad, så någon shopping blev det inte. Men ett toppenhotell med supergod mat som fick oss båda att däcka framför en film på rummet :) I eftermiddag blir det middag i Nyliden och invigning av deras nya badrum!
lördag, november 01, 2008
Hotellet
Framme på Umeås spaceigaste hotell! Neonlampor i korridorerna och hantlar på rummet :) Nu beger vi oss snart ut på restaurangjakt!
torsdag, oktober 30, 2008
blödig
jag har senaste året börjat känna mig otroligt blödig; med eller utan mens. Blir sådär gråtmild och flännig för minsta lilla sak.
Som bevis; började störtflänna när jag såg detta klipp...
http://www.youtube.com/watch?v=fX40RsSLwF4&eurl=http://perezhilton.com/2008-10-29-leonardo-dicaprio-friends-do-it-again
Som bevis; började störtflänna när jag såg detta klipp...
http://www.youtube.com/watch?v=fX40RsSLwF4&eurl=http://perezhilton.com/2008-10-29-leonardo-dicaprio-friends-do-it-again
onsdag, oktober 29, 2008
Födelsedagen spenderades i soffan med Anton och ett par Harry Potter-filmer.
Precis som jag ville ha det :)
I present ska vi bege oss till Umeå på lördag, gå på middag, bio och bo på hotell.
Precis som jag ville ha det :)
***
Varför blir folk så förvånade när de hör att ens förlovning innebär ett kommande äktenskap?
***
Känns iaf som att planerna ligger på is. Har ännu bara skissat på en inbjudningslista, och visst har jag kollat runt på internet om lokaler och catering, men varför är det så svårt för folk att skriva ut åtminstonde exempelpriser???
Ah... kanske ska satsa på vigsel i kommunhuset istället och strunta i festen. För trots allt är det ju inte den vita gräddbakelsen till klänning jag är ute efter, och Anton har svårt nog att välja ut vilka av alla släktingar som bör bjudas, och jag känner själv att detta lokalsökande börjar kännas lika lönlöst som vårt husletande.
Kanske handlar det om att varken jag eller Anton har bråttom, för om än vi båda vill gifta oss nästa år så är nog ingen av oss tillräckligt motiverad till att just anordna denna storslagna fest.
Men nåt ska vi nog lyckas fixa... :D
Precis som jag ville ha det :)
I present ska vi bege oss till Umeå på lördag, gå på middag, bio och bo på hotell.
Precis som jag ville ha det :)
***
Varför blir folk så förvånade när de hör att ens förlovning innebär ett kommande äktenskap?
***
Känns iaf som att planerna ligger på is. Har ännu bara skissat på en inbjudningslista, och visst har jag kollat runt på internet om lokaler och catering, men varför är det så svårt för folk att skriva ut åtminstonde exempelpriser???
Ah... kanske ska satsa på vigsel i kommunhuset istället och strunta i festen. För trots allt är det ju inte den vita gräddbakelsen till klänning jag är ute efter, och Anton har svårt nog att välja ut vilka av alla släktingar som bör bjudas, och jag känner själv att detta lokalsökande börjar kännas lika lönlöst som vårt husletande.
Kanske handlar det om att varken jag eller Anton har bråttom, för om än vi båda vill gifta oss nästa år så är nog ingen av oss tillräckligt motiverad till att just anordna denna storslagna fest.
Men nåt ska vi nog lyckas fixa... :D
söndag, oktober 26, 2008
...men nog är det skönt att det är över :)
Både kalaset och festen blev lyckade, hade dock haft det tufft utan allas hjälp. Tackar och bockar för den och uppvaktningen!lördag, oktober 25, 2008
Snart smäller det... Eller fikas iaf. Ser ut att bli många, både från Antons familj samt min egen, och så Lars och jennifer såklart :)
Glömde bort att ta kort på tårtorna. Oh well, kanske hinner det sen.
Vaknade skräckslagen inatt över att jag glömt bort att städa ur lokalen men insåg snart att jag inte ens haft festen än... Gruvsam? :)
Glömde bort att ta kort på tårtorna. Oh well, kanske hinner det sen.
Vaknade skräckslagen inatt över att jag glömt bort att städa ur lokalen men insåg snart att jag inte ens haft festen än... Gruvsam? :)
fredag, oktober 24, 2008
Välkomna
Jag fick till slut hjälp av 3 karlar med starka lungor till att blåsa upp mina 50 ballonger. Därefter spenderade jag 1,5 timme med att pynta, flytta bord och förbereda lite inför fikat imorgon.
Har en känsla av att jag kommer att bli snyggare imorgon än man faktiskt var på 80-talet, men det har varit svårt att hitta riktiga, begagnade kläder och jag har istället fått vända mig till lite modernare affärer.
Hoppas att sminket, håret och accesoarerna gör rätt för sig istället :)
***
Vad gör du om ytterligare 25 år?
***
oj, insåg just att jag skrivit helt fel adress... www.yearbookyourself.com ska det ju vara... :)
Har en känsla av att jag kommer att bli snyggare imorgon än man faktiskt var på 80-talet, men det har varit svårt att hitta riktiga, begagnade kläder och jag har istället fått vända mig till lite modernare affärer.
Hoppas att sminket, håret och accesoarerna gör rätt för sig istället :)
***
Vad gör du om ytterligare 25 år?
***
oj, insåg just att jag skrivit helt fel adress... www.yearbookyourself.com ska det ju vara... :)
härligt
Vid promenaden hem från jobbet igår jbulades det inombords att arbetsveckan äntligen var över. Lyckades träffa på grannen som hyr ut kvartersgården och fick nyckeln redan igår kväll. Förhoppningsvis kanske jag kan få över Anton dit redan idag som ballongblåsarhjälp och även bära över allt snacks.
Jag är rädd att jag aldrig kommer att våga blåsa upp en ballong igen efter att ett stort hjärta small över ansiktet mitt.
En jätterolig överraskning jag fick igår var att min gamla vän Johanna och hennes sambo Emil kommer på festen, om än inte utklädda :P, trots att de är mitt uppe i en flytt i helgen.
Känns lite motigt att stiga upp så tidigt på min första av 4 lediga dagar, men förhoppningsvis så kan jag ta lite sovmorgon imorgon istället.
Nu väntar en lång dag och den får starta med en god frukost!
Jag är rädd att jag aldrig kommer att våga blåsa upp en ballong igen efter att ett stort hjärta small över ansiktet mitt.
En jätterolig överraskning jag fick igår var att min gamla vän Johanna och hennes sambo Emil kommer på festen, om än inte utklädda :P, trots att de är mitt uppe i en flytt i helgen.
Känns lite motigt att stiga upp så tidigt på min första av 4 lediga dagar, men förhoppningsvis så kan jag ta lite sovmorgon imorgon istället.
Nu väntar en lång dag och den får starta med en god frukost!
torsdag, oktober 23, 2008
vänner?
Arbetsveckan som jag gruvat mig för är snart över när jag ikväll går hem från jobbet för att sedan vara ledig i 4 dagar. Eller, ledig och ledig, imorgon blir det ett ärende på morgonen för att sedan gå till badhuset för att simma med mamma och sedan hem igen för att göra klart tårtorna inför födelsedagsfikat.
På lördag blir det nog också att stiga upp tidigt för att forsla över allt till kvartersgården, pimpa upp den lite inför festen och sedan vara social med familjefika innan festen på kvällen.
Hur jag ska spendera den faktiska födelsedagen på söndag har jag knappt tänkt på men jag hoppas nog på en lugn kväll i soffan med älsklingen.
Förra året hade jag min första födelsdagsfest och kanske är det därför jag i år vill dra på stort. Det är ju faktiskt hela 25 år vi talar om :)
Det tråkiga är väl kanske att Lars och Jeffe är de enda av "mina" vänner som jag själv bjudit som kommer. Insåg att jag själv bara bjudit 3 st med respektive, som alla dessutom inte kommer, medan resten av de bjudna är vänner på Antons "sida". Visst är det mina vänner också, men, jaa, ni förstår...
Så kan det gå när några sjukdomsår får komma i vägen.
Jag antar att jag bör vara tacksam över alla fantastiska människor jag har i mitt liv, men visst saknar jag gymnasieåren där man varje kväll hittade på något med någon och aldrig behövde oroa sig över ett nej, tyvärr.
Och sedan tänker jag på hur det hade blivit utan Anton i mitt liv. Om jag umgåtts med en endaste person, med tanke på att alla jag känner och ibland umgås med faktiskt är just hans vänner. Och jag som alltid trott att jag var social...
På lördag blir det nog också att stiga upp tidigt för att forsla över allt till kvartersgården, pimpa upp den lite inför festen och sedan vara social med familjefika innan festen på kvällen.
Hur jag ska spendera den faktiska födelsedagen på söndag har jag knappt tänkt på men jag hoppas nog på en lugn kväll i soffan med älsklingen.
Förra året hade jag min första födelsdagsfest och kanske är det därför jag i år vill dra på stort. Det är ju faktiskt hela 25 år vi talar om :)
Det tråkiga är väl kanske att Lars och Jeffe är de enda av "mina" vänner som jag själv bjudit som kommer. Insåg att jag själv bara bjudit 3 st med respektive, som alla dessutom inte kommer, medan resten av de bjudna är vänner på Antons "sida". Visst är det mina vänner också, men, jaa, ni förstår...
Så kan det gå när några sjukdomsår får komma i vägen.
Jag antar att jag bör vara tacksam över alla fantastiska människor jag har i mitt liv, men visst saknar jag gymnasieåren där man varje kväll hittade på något med någon och aldrig behövde oroa sig över ett nej, tyvärr.
Och sedan tänker jag på hur det hade blivit utan Anton i mitt liv. Om jag umgåtts med en endaste person, med tanke på att alla jag känner och ibland umgås med faktiskt är just hans vänner. Och jag som alltid trott att jag var social...
****
bilden ovan är skapa på http://www.myyearbook.com/ , tokroligt! :D
****
Fy för offerkoftan; jag är ju faktiskt ganska nöjd över hur livet ter sig just nu :)
tisdag, oktober 21, 2008
Staffan Meijer
När jag var 7 år gick min farbror bort i vad jag först på äldre dar har förstått var aids. Under sista åren i livet träffade jag honom ganska regelbundet och minns honom ännu bara med värme i hjärtat. När folk hör mitt efternamn frågar de ofta om jag är släkt med olika personer och tyvärr vet jag sällan. Jag har aldrig träffat någon på min fars sida och tråkigt nog har han heller aldrig pratat om sin bror. Men jag minns honom, tänker på honom väldigt ofta och undrar om han var så mysig som jag tror... Bilden ovan hittade jag på internet; den är från 1978 då han basade över byggandet av en radiomast i Skelleftehamn. Så mycket mer fanns inte att hitta, men det fick mig ännu en gång att påminnas om de som vakar ovan oss...
torsdag, oktober 16, 2008
pengar...
Tråkigt nog blir det inget Nyliden till helgen då svärföräldrarna ska bort, men imorgon beger jag mig iallafall till Torpet för att besöka familjen.
För övrigt så har jag här brevid mig både biljetter till Jesus Christ Superstar den 14e februari samt tågbiljetterna till Malmö. Har även bokat in mig och Ida på ett billigt lägenhetshotell nära Malmö Opera och mitt sparkonto undrar hur ett dygn i Malmö kan komma att kosta lika mycket som en sista minuten-resa med en veckas hotell i Turkiet?
Nog för att jag har pengarna men det är trist att jag kan få ut helt ok efter skatt och ändå minskar bara mitt lilla sparkapital för varje månad.
Men för att ännu en gång se saker och ting lite positivt, så har jag ju i alla fall pengar och spara går ju att börja göra efter jul och allas födelsedagar i januari :)
För övrigt så har jag här brevid mig både biljetter till Jesus Christ Superstar den 14e februari samt tågbiljetterna till Malmö. Har även bokat in mig och Ida på ett billigt lägenhetshotell nära Malmö Opera och mitt sparkonto undrar hur ett dygn i Malmö kan komma att kosta lika mycket som en sista minuten-resa med en veckas hotell i Turkiet?
Nog för att jag har pengarna men det är trist att jag kan få ut helt ok efter skatt och ändå minskar bara mitt lilla sparkapital för varje månad.
Men för att ännu en gång se saker och ting lite positivt, så har jag ju i alla fall pengar och spara går ju att börja göra efter jul och allas födelsedagar i januari :)
arbete
Ärligt härligt så ska jag jobba extra idag och imorgon. Eftersom de måste betala fyllnadslön för en som går på rad så har jag inte fått hoppa in extra trots min låga procent. Igår fuskade dock chefen lite genom att fråga mig direkt istället för att gå genom vikariesamordningen som aldrig har låtit mig hoppa in.
Så min 4-dagars ledighet gick i spillo, dock inte mig emot då jag säkert bara skulle ha legat hemma och dragit på mig ännu mer huvudvärk, som alla dagar hemma.
Dock måste jag baka tårtbottnar i helgen eftersom jag inte hinner nästa vecka innan födelsedagsfirandet.
Och på söndag blir det troligtvis att ta sig ut till Nyliden för att övningsköra och byta däck.
Sedan kommer helvetessarbetsveckan som jag inte kan sluta gruva mig för.
Delad tur mån och tis, halvdag ons, delad tur tors.
Att dela upp sitt pass spelar egentligen ingen större roll; men att måsta gå fram och tillbaka och fram och tillbaka osv kan bli otroligt påfrestande efter ett par dagar.
Men, tjat och gnat åsido så har jag ju faktiskt fortfarande ett jobb jag trivs ganska bra med :)
Så min 4-dagars ledighet gick i spillo, dock inte mig emot då jag säkert bara skulle ha legat hemma och dragit på mig ännu mer huvudvärk, som alla dagar hemma.
Dock måste jag baka tårtbottnar i helgen eftersom jag inte hinner nästa vecka innan födelsedagsfirandet.
Och på söndag blir det troligtvis att ta sig ut till Nyliden för att övningsköra och byta däck.
Sedan kommer helvetessarbetsveckan som jag inte kan sluta gruva mig för.
Delad tur mån och tis, halvdag ons, delad tur tors.
Att dela upp sitt pass spelar egentligen ingen större roll; men att måsta gå fram och tillbaka och fram och tillbaka osv kan bli otroligt påfrestande efter ett par dagar.
Men, tjat och gnat åsido så har jag ju faktiskt fortfarande ett jobb jag trivs ganska bra med :)
tisdag, oktober 14, 2008
bröllopsplaner
Fick lov att stanna hemma från jobbet igår efter sviterna från helgen. Magen min är känslig i vanliga fall så efter en migrän-bakfylla med allt vad det innebär så återkom illamåendet så fort jag vaknat, troligtvis av hunger.
Någon mer som har otroligt lätt för att bli illamående så fort ni är hungriga? Jag går oftast direkt från mätt till suuuuperhungrig och blir då ofta otroligt illamående. För mig tror jag helt enkelt att det började när jag fick jobb inom hemtjänsten och plötsligt gjorde av med mer energi.
Nåväl.
Igår tog vi tag i att börja skriva på inbjudningslistan. 1/6 av alla gäster kommer troligtvis att ses som "mina" gäster, och där är inte ens Antons kusiner eller mostrar och farbror bjudna. Får se hur det blir med dom.
Tack och lov så ser jag ju väldigt många av Antons kompisar som även mina, men visst hade det såna här gånger varit roligt om man hållit kvar vid en del bekantskaper...
söndag, oktober 12, 2008
Per Moberg
Bilden ovan från Cypern måste ju symbolisera min och Antons signaturpose. Med Per Moberg på besök i Piteå så var det då kanske självklart för Anton att få även denne man att snuska till sig. Tydligen var han rätt så full och dök imorse upp med solglasögon vid frukostbuffén.
kräk
Gårdagen började kanske inte så bra, av nån anledning var jag på dåligt humör redan från början. Sedan lättade allt litegrann under förfesten i bussen till Piteå och väl framme så blev det ganska snabbt middagsbuffé och show.
Dock inträffade det där tråkiga fenomenet snefylla och även om tårarna snabbt var torkade och allt faktiskt bara blev till det bättre, så tyckte inte kroppen min om allt jag hällde i den och allt som gräts ut. Blev egentligen inte så onykter men dagen idag har mest spenderats på hotellrummet fram till utcheckning. Älsklingen var rar nog att gå ner och fråga om jag inte kunde få ligga kvar ett par timmar, men icket. Så jag missade badet och fickförst efter många timmar i mig lite mat.
Nu är vi hemma och ska köra ett Jurassik Park-maraton.
Lite senare ska jag publicera en ganska intim bild på Anton och Per Moberg :)
Dock inträffade det där tråkiga fenomenet snefylla och även om tårarna snabbt var torkade och allt faktiskt bara blev till det bättre, så tyckte inte kroppen min om allt jag hällde i den och allt som gräts ut. Blev egentligen inte så onykter men dagen idag har mest spenderats på hotellrummet fram till utcheckning. Älsklingen var rar nog att gå ner och fråga om jag inte kunde få ligga kvar ett par timmar, men icket. Så jag missade badet och fickförst efter många timmar i mig lite mat.
Nu är vi hemma och ska köra ett Jurassik Park-maraton.
Lite senare ska jag publicera en ganska intim bild på Anton och Per Moberg :)
fredag, oktober 10, 2008
ööööh
Imorgon beger vi oss till Piteå för Alimaks firmafest. Det blir bad, showbuffé med bl av Anne-Lie Rydé och Mikael Rickfors samt en övernattning på hotellet. Ikväll jobbar jag dock och med redan nu en begynnande huvudvärk så ser jag inte direkt fram emot det.
lördag, oktober 04, 2008
Klockan är bara 17 trots att den känns som 22 och ännu är det bara lördag trots att det känns som söndag. Jag blir ofta uttråkad om helgen.
Igår var jag iallafall över till Linda som jag träffar alldeles för sällan, gjorde pizza och drack öl. Efter det blev det en promenad till stan för ytterligare en öl eller två.
Idag har kroppen känt sig lite slut men Anton som skulle få besök bestämde sig för att börja städa så var det bara att pallra sig upp ur sängen.
Nu sitter jag här och väntar på att folket ska lämna lägenheten för avdelningsfest på Tatung; blir troligtvis att gå och handla godis och slå mig ner framför tvn.
Jag är slapp.
Igår var jag iallafall över till Linda som jag träffar alldeles för sällan, gjorde pizza och drack öl. Efter det blev det en promenad till stan för ytterligare en öl eller två.
Idag har kroppen känt sig lite slut men Anton som skulle få besök bestämde sig för att börja städa så var det bara att pallra sig upp ur sängen.
Nu sitter jag här och väntar på att folket ska lämna lägenheten för avdelningsfest på Tatung; blir troligtvis att gå och handla godis och slå mig ner framför tvn.
Jag är slapp.
torsdag, oktober 02, 2008
åååååh
Det jobbigaste med att jobba nuförtiden är faktiskt att måsta gå fram och tillbaka. Jag är såååå less! Det tar med rask takt endast 13 minuter men jag är såååå less på det, framförallt dagar som dessa då jag går delad tur och måste ta mig fram och tillbaka.
Då cykeln fortfarande har punktering och vi inte får loss däcket så måste jag såklart ta den på reparation. Det trista då är att det nästan bara är uppförsbacke till jobbet och att jag måste välja den mindre branta och längre för att ha nån nytta av cykeln.
Och en annan grej som är trist är ju vad jag klagar på denna bagatell, men benen värker från gårdagen och gör mig lite grinig... :P
Väntar hem Anton för att precis som igår krama om honom i 5 minuter innan jag går på jobbet.
Nu är han här; puss!
Då cykeln fortfarande har punktering och vi inte får loss däcket så måste jag såklart ta den på reparation. Det trista då är att det nästan bara är uppförsbacke till jobbet och att jag måste välja den mindre branta och längre för att ha nån nytta av cykeln.
Och en annan grej som är trist är ju vad jag klagar på denna bagatell, men benen värker från gårdagen och gör mig lite grinig... :P
Väntar hem Anton för att precis som igår krama om honom i 5 minuter innan jag går på jobbet.
Nu är han här; puss!
onsdag, oktober 01, 2008
blodgivare
Vilken dag! Efter att ha sovit alldeles för lite så steg jag och upp och stavademig till Edda efter frukosten för att simma med mor. Sammanlagt 1000m; önskar bara att jag kunnat ta det mer sammanhängande.
När vi sedan stod och klädde på oss bland en massa skolbarn så lyckades självklart brandlarmet gå igång. Någon hade kissat på ett element i en bastu(?) och medan jag tyckte att det var lite lustigt och ändå bra att barnen fick öva på en utrymning, så tyckte jag väldans synd om de stackare som stod barfota, blöta i badkläder ute i den smått kyliga höstluften.
Snabbt var dock det hela avklarat och jag och mamma stanna och åt lunch innan jag gick vidare på stan en snabbis innan blodgivningen. Och så hem igen.
Nu är det snart dags att traska ännu mer, till jobbet, och jag hoppas verkligen att energin de tappat mig på har hunnit återställas lite.
***
Om ni inte är det redan; om ni inte är sjuka/sjukskrivna, underviktiga eller riktigt spruträdda så rekommenderar jag er alla att göra ett besök eller ringa till Blodcentralen.
Trots att jag känner mig ganska nöjd bara över att nämna att jag är blodgivare för det ligger nåt ansvarsfullt i det, så känns det framförallt bra för stunden att veta att jag kan hjälpa.
Anton är ännu nöjdare då han är O- och kan ge till precis vem som helst, och det är därefter detta blod som alltid används vid akutfall. Tyvärr är endast 6% av alla blodgivare just O- vilket är orsaken till rubriker som "Akut blodbrist" under perioder då många akuta olyckor inträffar.
Så; gå och testa dig!
tisdag, september 30, 2008
scrapbooking
Ännu en dag hemma i sängen, och jösses så skönt. Får ta igen denna missbrukade energi imorgon då det blir att simma med mamma, blodgivning och sedan arbete.
***
Skrev ett långt inlägg om bröllopsplaner som råkade raderas och därför blir det bara denna söta grej...
Fastnat för scrapbooking och har därav avslutat min "Sjuka Bok" som påbörjades på avdelningen 2004 och är nästan färdig, till slut, med boken ajg fick av Ida på studenten. Boken som kommer att få stå för åren fram till att jag gifte mig.
Så självklart tyckte jag då att det även skulle passa med en bröllopsbok. Den är inte direkt påbörjad, men däremot har jag köpt dessa vackra stickers på Tradera till den. Tänk så mycket fint det finns!
Har även köpt en annan bok där jag klistrat in julkort och tackkort från 2006 och framåt. Jag brukar inte spara "vanliga" julkort, men av någon anledning så är människorna i Antons släkt duktiga på att skicka bilder på framförallt sina barn till jul och dessa har jag sparat. Jag tycker faktiskt att det är ganska kul att välja en bild från året som har gått och skicka det, framförallt till de som inte träffar oss så ofta.
Nåväl; även denna bok har fått gå under scrapbooking-temat då jag klippt och klistrat och målat för att göra var sida unik.
Kul är det.
måndag, september 29, 2008
Zelda
Jag drömde inatt att jag vaknade med dåliga tatueringar som glömts bort och bleknat. Min första tanke var hur jag skulle formulera det hela i bloggen; att jag i fyllan och villan i Grekland och på Cypern tatuerat ett löv på handen och trianglar runt handleden.
***
Jag tänker mycket på barn nu, kanske i o m förlovningen och att fylla 25 med min kärlek i livet.
Förhoppningsvis så får en graviditet vänta till den dagen jag sitter med fast jobb, men visst kan man fantisera om en framtid med villa och barn.
Och så kanske dagen kommer med beskedet att villan har brunnit upp och att ni helt enkelt inte kan få biologiska barn; och då?
Antar att det är ett sätt att ta ner mig själv på jorden efter att ha suttit längre stunder med att drömma mig bort i en alldeles för perfekt framtid. Men det är så den känns; om än kanske inte perfekt så spännande och meningen :)
***
Kanske trianglarna i drömmen representerar vår lilla Zelda; flickan vi hoppas på att få möta om nåt år som vi pratat om att hedra med varsin TriForce-tatuering. (Från Zelda-tvspelen :))
Och så försöker jag övertala Anton att Mario Meijer vore ett jättefint namn; han verkar inte helt med på idén men jag har ju nåt år på mig...
lördag, september 27, 2008
Jesus, Ida och Jag
Så är det bokat och klart; biljetter till Jesus Christ Superstar med Ola Salo i huvudrollen vid MalmöOperan.Det blir min och Idas julklapp till varandra, (förra årets :S), att göra något speciellt tillsammans. Det slog mig när jag till slut hittade någorlunda bra och lediga platser att det kommer att bli på Alla Hjärtans Dag, precis 5 år efter att vi såg The Darkness tillsammans i Stockholm.
Är dock säker på att detta kommer att bli en betydligt bättre upplevelse då den förra tyvärr var kantad med så mycket sjukdom.
Nu gäller det bara att se över möjligheterna till transport och boende, men vi har ju några månader på oss :)
***
Jobbar helg, och som kära mor själv skrev i sin egen blogg så gör det otroligt mycket vilka man arbetar med. Kanske märks det som tydligast i arbeten där man ständigt arbetar med olika och var dag kan skilja sig så stort från den andra.
Idag har jag skrattat, en hel del; jag har ätit hemmagjord smarrig fruktkaka, fått beröm av flera av mina vårdtagare och nästintill fått en annan att gråta av den allra minsta saken att glädjas över. Så jag trivs med att "bara" jobba inom hemtjänsten; jag vet ju trots allt är jag gör det otroligt bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)