scrapbooking

Ännu en dag hemma i sängen, och jösses så skönt. Får ta igen denna missbrukade energi imorgon då det blir att simma med mamma, blodgivning och sedan arbete.

***

Skrev ett långt inlägg om bröllopsplaner som råkade raderas och därför blir det bara denna söta grej...

Fastnat för scrapbooking och har därav avslutat min "Sjuka Bok" som påbörjades på avdelningen 2004 och är nästan färdig, till slut, med boken ajg fick av Ida på studenten. Boken som kommer att få stå för åren fram till att jag gifte mig.

Så självklart tyckte jag då att det även skulle passa med en bröllopsbok. Den är inte direkt påbörjad, men däremot har jag köpt dessa vackra stickers på Tradera till den. Tänk så mycket fint det finns!

Har även köpt en annan bok där jag klistrat in julkort och tackkort från 2006 och framåt. Jag brukar inte spara "vanliga" julkort, men av någon anledning så är människorna i Antons släkt duktiga på att skicka bilder på framförallt sina barn till jul och dessa har jag sparat. Jag tycker faktiskt att det är ganska kul att välja en bild från året som har gått och skicka det, framförallt till de som inte träffar oss så ofta.

Nåväl; även denna bok har fått gå under scrapbooking-temat då jag klippt och klistrat och målat för att göra var sida unik.

Kul är det.

Zelda

Jag drömde inatt att jag vaknade med dåliga tatueringar som glömts bort och bleknat. Min första tanke var hur jag skulle formulera det hela i bloggen; att jag i fyllan och villan i Grekland och på Cypern tatuerat ett löv på handen och trianglar runt handleden.

***

Jag tänker mycket på barn nu, kanske i o m förlovningen och att fylla 25 med min kärlek i livet.

Förhoppningsvis så får en graviditet vänta till den dagen jag sitter med fast jobb, men visst kan man fantisera om en framtid med villa och barn.

Och så kanske dagen kommer med beskedet att villan har brunnit upp och att ni helt enkelt inte kan få biologiska barn; och då?

Antar att det är ett sätt att ta ner mig själv på jorden efter att ha suttit längre stunder med att drömma mig bort i en alldeles för perfekt framtid. Men det är så den känns; om än kanske inte perfekt så spännande och meningen :)

***

Kanske trianglarna i drömmen representerar vår lilla Zelda; flickan vi hoppas på att få möta om nåt år som vi pratat om att hedra med varsin TriForce-tatuering. (Från Zelda-tvspelen :))

Och så försöker jag övertala Anton att Mario Meijer vore ett jättefint namn; han verkar inte helt med på idén men jag har ju nåt år på mig...

Jesus, Ida och Jag

Så är det bokat och klart; biljetter till Jesus Christ Superstar med Ola Salo i huvudrollen vid MalmöOperan.
Det blir min och Idas julklapp till varandra, (förra årets :S), att göra något speciellt tillsammans. Det slog mig när jag till slut hittade någorlunda bra och lediga platser att det kommer att bli på Alla Hjärtans Dag, precis 5 år efter att vi såg The Darkness tillsammans i Stockholm.
Är dock säker på att detta kommer att bli en betydligt bättre upplevelse då den förra tyvärr var kantad med så mycket sjukdom.

Nu gäller det bara att se över möjligheterna till transport och boende, men vi har ju några månader på oss :)

***

Jobbar helg, och som kära mor själv skrev i sin egen blogg så gör det otroligt mycket vilka man arbetar med. Kanske märks det som tydligast i arbeten där man ständigt arbetar med olika och var dag kan skilja sig så stort från den andra.
Idag har jag skrattat, en hel del; jag har ätit hemmagjord smarrig fruktkaka, fått beröm av flera av mina vårdtagare och nästintill fått en annan att gråta av den allra minsta saken att glädjas över. Så jag trivs med att "bara" jobba inom hemtjänsten; jag vet ju trots allt är jag gör det otroligt bra.

ajaja

Stackars Anton är vääldigt sjuk och har mest sovit det senaste dygnet. Nu har han hög feber och ont i nacken; kanske pga att han sovit förkyld i drag i några nätter, eller kanske nåt värre... :S

Idag fick jag luncha goo-mat med systeryster och kolla upp tänderna mina som måste skötas om bättre. Som allt annat.

Och så frågade jag om vad systerbarnen önskar sig i julklapp men fick höra att jag tydligen är ute i lite väl god tid.
Vill ju bara passa på medan jag fortfarande har pengar; vilken mini-shopaholic jag blivit! Och lönen i slutet av november är inget att se fram emot...
Men. Jag har ju som sagt var alltid levt på mindre tidigare.

övning

Så fick vi oss till slut iväg med bilen. Efter x antal motorstopp så blev dock Anton lite orolig för batteriet och jag var uppskakad. Det var iallafall en början. Dock är Antons bil troligtvis inte den bästa att börja lära sig köra med eftersom den är så "känslig", så tyvärr dröjer det nog till ett besök i Nyliden innan vi försöker igen...

Idag var jag ledig och Anton stannande hemma från jobbet. Stackaren är ännu inte av med vad vi nu alla drog på oss under Cypern-vistelsen.
Själv tycker jag dock i min hemlighet att det kan vara skönt att ha honom hemma när jag själv är det, och att få pyssla om honom smått... :)

Senare;
Som svar på mammas kommentar så har vi tyvärr ingen möjlighet att ladda batteriet så som vi bor nu, inte mer än att han måste köra runt längre sträckor.
Sedan är det ju onödigt att vara onödigt elak mot den "känsliga" bilen när vi har möjlighet att få köra med andra.
Och med tanke på att jag har haft snart 9 år på mig att börja övningsköra så känner jag inte direkt någon brådska :P

utgång

I helgen gick vi på Restaurang Viking för att förbruka presentkortet vi fått; och lite av en besvikelse blev det faktiskt. Vi går ju annars alltid på Tatung där maten inte bara är billigare utan nog även godare.
Men det var mysigt och framförallt roligt att testa på nåt nytt :)

Efter middagen så fick jag leka social när jag följde Anton på fest. Lärde känna några tjejer som jag senare gick ut med; kan inte riktigt minnas sist jag var på krogen... Men skoj var det, framförallt att träffa Karin som jag umgicks med under nåt år på gymnasiet; som betydde så mycket men försvann med de andra...

För övrigt måste jag få kommentera hur roligt det var att se att storebror Fredrik kommenterat för första gången :)

juleljus

Jag älskar verkligen att få tända mina ljus om morgonen och lyssna på Peter Jöbacks julskiva...

***

Nu har jag granskat mitt kommande schema där jag fr o m 1/10 går ner i tid. Det innehåller kortfattat halvdagar och delade turer lite titt som tätt, samt långledighet var och varannan vecka.

Jag ser på sätt och vis fram emot det, att få vara ledig så mycket i a f. Sedan är det såklart trist att det händer såhär innan jul och att det kanske inte blir något sparat till bröllopet.
Men som jag vet nu efter några år så löser sig allt; och till skillnad mot alla Antons vänner som kommer att bli varslade framöver på Alimak så har jag ju iallafall jobb...

dumma jobb

Igår blev det alltså en härlig surströmmingskväll där jag som vanligt somnade framför en film. Kändes skönt med en sovmorgon, men inte långt efter att jag vaknat så ringde chefen och meddelade att den tjej som är mamma ledig och som jag jobbat för, kommer tillbaka några månader tidigare.
Hon kommer mitt i kommande schemaperiod som jag lagt efter egna önskemål, och hon tar då över en annan tjejs schema som då tar över mitt, och själv får jag ta över ett vikschema med mindre procent; hur lite vet jag ännu inte.
Jag har klarat mig på mycket mindre pengar förr, så detta bekymrar mig inte mycket. Det som dock oroar mig är att jag kanske kommer att måsta jobba de helger jag medvetet lagt ledighet på, framförallt helgen då vi ska till Piteå på Alimaks firmafest och bo på hotell samt helgen jag fyller år och har bokat kvartersgården för att hålla kalas och 80-talsfest.

Känns grymt trist om jag kommer att måste ta ut mina sista semesterdagar då...

Nåväl; ännu vet jag ju inte om jag kommer att måste jobba då men det vore förbaskat tråkigt.

Fördelen är väl att jag kommer att få lite mer ledighet.

Senare; Visade vara en rad på 64%. Mindre än vad jag trott men samtidigt får jag ju som sagt vara ledig lite mer :) Och så jobbar jag bara en av de 2 helgerna jag absolut ville vara ledig, så det löser sig ju på något sätt.

Nu ska jag alldeles strax bege mig till mamma ute på Torpet.
Puss och kram!

familjer

Det har börjat bli kallt och igår morse drog jag på mig både långkalsonger och vinterjacka inför min promenad till jobbet. Och så blev det varmt...
En klurig sak att vet hur man bäst klär sig denna tid på året.

Efter jobbet idag ska vi äntligen ta oss till Nyliden för att äta surströmming och bli ompysslade.
Nu när jag blir ledig i 2 dagar och äntligen är frisk så ska jag dessutom ta mig ut till Torpet och umgås med den biologiska familjen.

Jag brukar ofta tänka att jag vill åka ut dit när jag har tid, men det handlar ju mest om när jag har ork. Att ta bussen över och stanna några få timmar innan jag måste ta bussarna hem och i säng, känns ofta bara jobbigt efter en heldags arbete.
Tänk så mycket bekvämare och enklare det kommer att bli att vara spontan med körkort i hand :)
Så håll nu tummarna för att jag äntligen tar mig ut för en första övningskörning med Anton till veckan.
Nu har skylten i bilen legat orörd lite väl länge...

julstämningen

Första lättglöggen är drucken, ljusen tända och julmusiken är på; nu fattas med andra ord bara clementiner för att min tidiga julstämning ska vara i sitt esse.

Fick spendera många dagar hemma sjuk med Anton men har nu återgått till arbete, vardag och allt som hör till. Och åter igen kommer sakerna man bör göra över en; alla samtal som man fortfarande inte har ringt, ärendena som måste springas och framförallt allt som måste tänkas över.

Snart fyller jag 25. Vad sägs om 80-tals fest? Bara en idé än så länge, men visst vore det skoj om än det vore så mycket enklare att bara önska sig en kärleksweekend av Anton och åka bort.

felskrivning

Hemma sjuk idag och talade nyss med systeryster som frågade om Anton har en bror som gått bort. Hon syftade då på att jag nämnt Antons brors begravning i mitt föregående inlägg, vilket helt enkelt var en felskrivning; bröllop skulle det ju stå!
Så om någon fler reagerat på detta så är det nu ändrat... :)

Lite om Cypern

Så är vi då hemma från Cypern.

Vi kom fram till lägenhetshotellet Aktea först vi 1.30 på natten men förstod redan då i allt mörker att det var ett fint ställe vi kommit till. Lägenheterna var stora och fina om än vi kom att sakna vår 65kvm-terrass från Grekland. Aktea kan nästan beskrivas som ett litet radhusområde med vattenspridare om nätterna och en fenomenal frukostbuffe bestående bl a av olika ringmunkar, engelsk frukost, svensk frukost, alla möjliga frukter mm...

Inga sovmorgonar med andra ord.

Kvällen därpå så bytte jag och Anton våra fuskringar. Vi väntade först i några timmar på att någon i sällskapet skulle se nåt men fick själva meddela nyheten vid middagen.

Jag har alltid velat förlova mig för att gifta mig; inte för att vänta i flera år, kanske skaffa barn och sedan kanske gifta sig. För oss får barnahavandet vänta några år; de närmaste är bara mina och Antons :) Så vi vill gifta oss med varandra, och om än vi inte hinner med bröllop inom ett år så är iallafall planeringen redan igång! :)

Efter middagen den kvällen besökte vi en karaokebar. De flesta fattade till slut mod tills sig och gick upp på scenen, men mest speciellt var Hildas urtvingade förslovningspresenst till oss. Anton har nämligen ofta berättat om när Hilda på Antons brors bröllop bl a sjöng From this moment med Shania Twain och Anton störtbölade. Nu fick han alltså henne att sjunga den för oss och trots att jag själv kunde hålla tillbaka tårarna och Anton knappt vågade titta på någon, så fick hon istället en vilt främmande kvinna i publiken att börja gråta...

Vilka låtar vi redan hunnit be Hilda sjunga för oss på bröllopet får ni kanske veta senare :)

Här har ni hela gänget samlade. Övre raden från vänster; Mattias, Knut, Erik, Sara, Helmer, Nedre; Lars, Jennifer, Tim, jag, Anton och så Hilda längst ner.

Om jag inte minns fel så var det denna kväll Knut drabbades av en oerhört tråkig nyhet; att hans gode barndomsvän gått bort i en arbetsplatsolycka som ni kanske läst om. Våra tankar vilade hos alla närstående.

Sista dagen spenderades precis som i Grekland på en båt. Sol, vind och självklart en hel del vatten. Badade faktiskt vid all 3 badstopp som gjordes, om än bara korta stunder. Bortsett från bad så stannade vi även en bit utanför Famagusta, spökstaden.

1974 var Varosha den del av Famagusta som var Cyperns största turistresemål med sin 1,6 km långa strand. Ständigt bygdes nya hotell upp och vid högsäsong besöktes staden av omkring 100 000 turister. Efter många år av dispyter mellan de turk-cypriotiska och de grek-cypriotiska så invaderade turkarna bl a Varosha. Invånarna fick 1 timme på sig att lämna staden och med hopp i sinne så trodde nog de flesta att de självklart skulle få återvända hem.

Idag har staden varit ett förbjudet område i 34 år och ingen fick återvända hem. Än idag står byggkranar kvar, ingen hann plocka bort från middagsbort, ta ner den upphängda tvätten eller få med sig sina ägodelar. Varosha är idag en spökstad som endast ett fåtal soldater får besöka. Det ryktas att det finns en bilaffär på det avstängda området med 1974års modeller...

****

Ska idag ner på stan för att hämta upp de "riktiga" ringarna.

Imorgon blir det att återvända till jobbet, till våra nya lokaler som är 3 ggr så stora och som jag ännu inte hunnit se. Spännande :)