Vi har en alldeles egen stjärna!

Jag glömde ju bort att nämna de senaste siffrorna; i tisdags vägde han 4375 gr och var 54 cm lång och följer sin kurva perfekt!

Igår gick vi, jag och Elliott, på festival. Bara ett par timmar för mat samt att vi mötte upp Anton som var ute med sin syskon. Så glad jag är att Elliott både tar bröst och flaska; igår hade jag mjölkat ur lite extra som jag tog med till Stadsfesten för att slippa amma på plats - toppen!

Även idag gjorde jag samma sak när vi tillsammans med Anton for på stan och Solbacken för lite shopping.
Det garanterar en goo o gla kille :)

För övrigt så träffade vi artisten Brolle och hans gravida flickvän på Willys idag. Han gjorde nåt naaaw-ljud när jag bar på Elliott och frågade Anton hur gammal han var. Sedan gratulerade han oss :)
Jag blev inte direkt starstruck; Brolle ser man ju lite då och då här i krokarna, men det var kul att han var så trevlig och jätteglad.

  

Vi var ju tvungna att klä upp honom inför Stadsfesten, men tyvärr har jag ingen bättre bild på Elliotts fina skjortdress som Jennifer köpt åt honom :)

***

De senaste dagarna...

...Har vi träffat kusin Hampus mfl på Anderstorp...

 ...haft det besvärligt men ack lite småhärligt på Sjöbottens strand...

...och slappat i hammocken!

3 veckor

Idag har Elliott blivit 3 veckor, och det firades, såklart, med ett besök på BVC för vägning och mätning.
Han har sedan förra veckan gått från 3820 gr och 52 cm till 4200 gr och 53 cm; han växer som ni förstår nästan så att det knakar :)

Stackars lille Elliotten...

Älskade sömn, vart tog du vägen?

Elliott har börjat få som vana att vara otroligt ledsen och nästintill otröstlig om kvällarna, och om nätterna vaknar jag oftast av att han ligger och gnäller och pruttar högt för att sedan vilja äta om och om igen.

Jag har gott om mat och min egen teori med tanke på hur det låter när han äter, är helt enkelt att han till en början har svårt att svälja allt som kommer i hans lilla mun och han får nog i sig en hel del luft också när han försöker svälja allt och samtidigt andas.
Jag försöker rapa honom så mycket som möjligt, men han somnar ofta ifrån maten och då är det nästintill omöjligt att få honom till att rapa.

Igår köpte jag därför ett par olika droppar som kan hjälpa till mot gasbildningen.

Det är verkligen fruktansvärt att se sitt barn så otröstligt, om än det "bara" rör sig om ett par timmar på kvällen. Även nätterna är som sagt var jobbiga om än han inte skriker då; man ser riktigt hur han kämpar för att göra sig av med alla dom där gaserna.

Stackars lille Elliotten...

***

2 veckor

Idag blev Elliott 2 hela veckor! Och visst går tiden fort förbi. Han känns så stor och stark i jämförelse med tiden på BB.
Men då har han ju också en pappa med superkrafter ;)

Plankan

Elliott försöker sig på plankan.

Vikten

Idag besökte vi BVC för första gången, hos distriktsköterskan Lenita.
Hon kommer till oss för hembesök imorgon; idag kollade vi bara vikten och längden.
Vid födseln vägde han 3575 gr,
han vägde sedan 3400 efter ett par dagar,
4 dagar gammal vägde han 3470
och idag, 12 dagar gammal, hela 3820 gr!

Som regel går de alltid ned i början och det kan ta ett par veckor innan de börjar gå upp igen; men vår lille Elliott spurtar tydligen redan :)

Han var dessutom otroligt pigg i ögonen enligt henne och vaken och pigg under hela besöket.

Jaa, man kan inte bli annat än stolt :)

Minspel

Nybadad.

Värmen

När det är varmt, då får man bada varje dag!

 

Natten till igår var toppen, den bästa hittills, och likadant i natt. Värmen gör nog sitt och håller Elliott lite extra trött och grinig när han väl är vaken. Men han får i alla fall i sig ordentligt med mat och förhoppningsvis lär det ju inte bli mycket varmare än såhär i sommar.

I går kväll tog vi en tripp till Anderstorp och idag likaså; det var Anderstorpsdagen och det gick över förväntan. 

Idag är Anton ute på galej och vi försöker överleva värmen här hemma. 

Nog hade det varit skönt med ett dopp i det blå.

***

Praktiska saker

Under gårdagen fick han vara naken nästintill konstant. Som plåster på såren försökte jag tänka att det iaf sällan blir mycket varmare än det var igår.
Natten blev en ren katastrof. Vi hade visserligen fått ner värmen lite, men jag gav ganska snabbt upp att försöka få honom att sova i sin egen säng. Ammade nästan en gång i timmen; han blev ständigt less utan att ha ätit sig mätt och sparkade och vred sig som att han aldrig gjort annat.
Kanske har han just upptäckt de musklerna och vill passa på att utnyttja dom :)

Sedan så har jag upptäckt att Pampers blöjor är skitdåliga; de luktar f*n och passar inte riktigt Elliotts lilla stjärt.
Så idag pallrade sig hela familjen till Solbacken för att inhandla fler Liberoblöjor, MAM-nappar (som visat sig vara favoriten medan de andra jag köpt tidigare inte alls duger), en till nappflaska för överbliven mjölk och ytterligare ett par solskydd till bilen.
Jag har även köpt ett par ullinlägg för brösten; kanske kan jag då gå i linne ändå och ändå klara mig undan mjölkstockning. Det känns ohållbart att gå i bh, amningsinlägg, linne med dubbelt tyg och kofta över det.
I värsta fall får jag lära mig en läxa.

***

En hel vecka

Elliott blev som sagt var en hel vecka idag och påbörjade dagen med att tappa naveln i blöjan :)
Vi hade även en toppennatt med endast 3 amningar. Testade för första gången att liggamma; och som mamma säger så är det en av fördelarna med att ha stora bröst!

Jag tycker ju att det är så mysigt att sova med honom, men det blir varmt och han blir lätt kinkig om jag släpper taget.
Idag vyssade jag honom till sömns med nappen i mun och tog sedan ut den efter en stund och gick därefter runt ytterligare några minuter innan jag la ned honom i hans egen säng. 45 minuter sov han! Framsteg framsteg! Nu får vi se om det även funkar under natten.

Han är underbar.

Och hur mår du?

Finemang.
Kroppen fick ta lite stryk under förlossningen; jag visste t ex inte att man kunde ha "träningsvärk" under ögonen. Dessutom "gick jag sönder" lite där nere vilket har känts, men det har varit hanterbart och jag läker bra.
Ingen hade heller berättat för mig att man kan få en enorm ryggvärk eftersom du nu varken har magmuskler eller en stor mage som stöttar upp kroppen framifrån och all tyngd läggs på ryggmusklerna.
Jag känner dock att magmusklerna börjar hitta tillbaka till ursprungsläge.

Idag blir inte bara Elliott en hel vecka; min mage firar även den att den redan är relativt liten :)

 

Tjusig pigmentrand va? 

***

Sömntuta?

Gårdagens spenderades i sömnens tecken men med en hel del besökare!
Vi får hoppas att det är därför han knappt sovit inatt; ammning nästintill varje timme och lite gråt därimellan.
Jag har dock fått förklarat för mig att mjölken är betydligt fetare under dagen och "blaskigare" under kvällen och natten, vilket kan förklara varför han inte hamnar i den där djupaste sömnen.
För äter, det gör han då! :)

Elliott

Så var han äntligen här, vår fantastiske Elliott.
Barnmorskan tyckte i tisdags att det minsann började vara dags för mig att föda och sa åt oss att kontakta förlossningen samma kväll, även om värkarna kom med lite väl långt mellanrum.

Med ca 6 minuter mellan värkarna, ringde vi först in till och blev sedan inskrivna på förlossningen ca 17.40.
Jag hade öppnat mig till 6-7 cm enligt både barnmorskan samt hennes elev, och när sedan tappen var utplånad bestämde de sig för att ta hål på fosterhinnorna och låta vattnet gå.
Det gick dock inte och till slut insåg en av dom att det missbedömt mitt tillstånd; de hade båda känt fel och jag var inte alls "utplånad" och bara öppen ca 4 cm.
Hade då inte vattnet gått spontant så hade de säkert skickat hem oss igen. Istället så blev därmed värkarna mycket starkare och jag började snart med lustgas och blev tidigt erbjuden epiduralbedövning vilket hjälpte till.
Jag öppnade mig inte i den takt de önskat och blev satt på värkstimulerande dropp.

Jag fick slutligen börja krysta. Jag kämpade verkligen på starkt, gav aldrig upp,  men tyvärr gjorde livmodern det. Den var trött och gav mig inte den skjuts som behövdes, så efter ca en timmes krystvärkar tillkallades läkare och sugklocka.
Värsta skedet under hela förlossningen var nog när huvudet var halvvägs ute och alla skriker (min egen uppfattning) att jag INTE får krysta utan en värk. Men hur vet man vad som är en värk när du har ett huvud mellan benen och det Bara värker?!


Ut kom han i alla fall, ca 8 timmar efter inskrivning.
Skrikandes, hårig, blodig och alldeles, alldeles underbar. Han skrek länge och väl men lugnade snart ner sig, vilandes på mitt bröst.

***
Första dygnet var tufft. Han hade bajsat i fostervattnet vilket påverkade magen och gav oss en väldigt ledsen bebis.
Efter ett betydligt bättre andra dygn tänkte vi på det tredje få åka hem, men prover visade på lättare gulsot.
Tredje dygnet gick därför åt till att amma, amma, amma och amma honom mellan konstant solande på rummet. Nu är både jag och Anton bleka jämte honom :)

Igår fick vi äntligen åka hem.

***

Han är helt fantastisk. Han är ju vår.

***

***