säg att du älskar mig

Var på bio igår med Johanna, hade salongen för oss själva för att se den svenska filmen "Säg att du älskar mig".
Tror aldrig att jag gråtit på bio förr men igår tog jag igen för alla missade gånger.

En grov och fruktansvärd våldtäkt ganska tidigt in i filmen och sen följderna av den; började böla 6-8 ggr. Otroligt gripande men såklart med vissa överdrivna scener och en del mindre begåvade skådespelare. Men se den, ni måste...

För övrigt så har en kvinna blivit mördad av sin man här på Sjungande och troligtvis har Anton öppnat för och pratat med honom bara nån timme före eller efter mordet.
Vad ska man säga?

Att jag älskar min älskade och är tacksam för varje stund med honom kanske....

Senare:
Hmm... visade sig att det inte var han iallafall, vilket innebär att det fortfarande går omkring en galning på Sjungande. Mördaren är visserligen gripen, men den läskige gubben som tokplingat på hos Anton 2 ggr igår och tydligen verkade hög upp i huvudet är fortfarande lös där ute. Huvva.

hemma igen

Tillbaka från Skåne och jag måste ha fått med mig regnet därifrån eftersom det regnat konstant i Klippan under tiden jag var där och här hemma lär det ha varit fint.

Anton hämtade upp mig på flygplatsen; och så som jag längtat! Men men, allt blir inte alltid som man tänkt sig, så när jag väl såg honom kände jag mig förvirrad, jag var ju såklart överlycklig, men det kändes som att han var en kompis man plötsligt en dag kysser på munnen. Jag kände mig nervös, skumt va? Scenariot stämde dock väl överens med det Ida berättat.
Om när hon kom tillbaka från Australien efter 3 veckor och träffade Krille igen och hur konstigt det kändes.

Väl hemma, i Antons lägenhet då som nästintill kan ses som mitt hem, fick jag kräftor och vitlöksbröd, chips och öl till "Armageddon". Han är så fin min älskade.

Nu är allt som vanligt igen. Anton är på jobbet och jag gör ingenting :P
Nää, ska strax renbädda och försöka ta mig hem med all packning trots regnet. Sedan blir det att göra iordning alla saker som min fd "sambo" ska hämta senare idag. Han "flyttar ut" och tomt lär det bli i min överflödiga lägenhet. Får väl se vad framtiden ger...

Senare

Jösses vad man kan glömma saker när man ska resa bort. Nåväl, blommorna står sig då trots att det var 2 veckor sedan de senast vattnades, makaronpuddingen i matlådan kanske inte går att äta men mögelfri var den och citronsaften i tillbringaren var ändå inte god :P

Har ännu en gång glömt mobilen hos Anton. Happ happ...

Bilden; Antons syster Lina och hennes man Peter vars bröllop vi var på för en månad sen.

puss

Om 8 timmar åker jag till Skåne, till pappa min, stannar där till den 28:e.
Har ikväll dränkt tristessen i lite alkohol tillsammans med killen min samt några vänner. Har även hunnit träffa tjejen Ida som jag inte lär se igen förrän tidigast oktober, oj så knasigt.

Får väl se när jag skriver igen men jag hoppas ni alla klarar er här i skelet utan mig ;)

ljusare men mörkare

I fredags gjorde Anton lax åt mig som jag önskat, jättegott! Lite alkohol, lite fest sen film och jag gick och la mig mitt i den.
Lördagen spenderade jag hemma hos Anton tillsammans med en tjej som heter Linda, Alimakare. Såg film och spelade kort fram mot 2-tiden på natten när älsklingen kom hem.

Igår gjorde jag makaronpudding för första gången, med bacon. Kände mig lite huslig.

Idag blir jag mörkhårig igen. Var ju trots allt mörkhårig i 7-8 år fram till förra sommaren. Nu har jag bara nån skum färg som jag hatar :P

Lyssnar på Christina Aguilera dagarna i ändå. Hon är ju grymt bra, faktiskt, haha...

Min andra älskling, Idisen, åker ner till Uppsala och gör praktik på ett kvinnoboende den 22/8, då jag är i Skåne. Måste få träffa henne innan jag åker nu på fredag eftersom praktiken sträcker sig ändå fram till jul! Men det ska nog bli bra :)

älskade, älskande jag

I måndags började skolan om. Varit på bl a "skrivande" och självkännedom.

I veckan har jag hunnit vara i Selet och badat 2 ggr, i måndags med Lars, Anton och Marcus. I Selet finns ett sand-ras och en bit därifrån finns ytterligare ett lite brantare som killarna ville gå till och klättra upp för. På vägen dit gick vi längs "strandkanten" som var något bevuxen och otrevlig att traska i. Några tjut blev det för min del. På vägen tillbaka ville de simma tvärs genom "viken" och till slut gick jag med på att göra ett försök. Och där slutade det.

Började simma panikartat så snart jag kom nån meter ut eftersom jag inte klarar av djupa vatten. Anton fick mig att vända om direkt och väl uppe på stranden kom tåra-flödet, jösses vad jag grät, av rädsla, panik; och skam :)

Igår var vi till Nyliden och åt surströmming, idag äter jag hos mamma, grillat, eftersom Hampus fyller år imorgon och har födelsedagsfika ikväll.

Imorgon firar för övrigt jag och Anton 6 månader som par. Känns så otroligt eftersom jag avslutat alla mina tidiagre förhållanden innan ens en månad gått.
Men nu älskar jag ju :)

diggiloo och andra trevligheter

I förrgår gled jag på älven i en gummitbåt för första gången. Lite övermodiga la vi ut båtarna ute på Kyrkholmen när de första dropparna regn kom. Nån halvtimme senare paddlade vi på som bara den då regnet bokstavligt talat öste ner och tog oss i land nedanför Brinken.
På kvällen var det inflyttningsfest hos Nea och jag och Anton somnade före 12.

Igår var vi iväg till Antons faster stuga ute i Sjöbotten och badade. Efter det blev det bråttom hem för att sedan ta oss till Kågevägen där vi grillade med ett stort gäng som senare alla skulle på Diggiloo, även vi. Ida hade feber och orkade inte fara; själv var jag med älsklingen hela kvällen.
Väl på tillställningen såg vi artisterna göra sitt ett tag, tog oss sedan upp på folkparksbalkongen. Det visade sig senare efter att vi stått där nån timme att den var privathyrd av IQ-huset; dock stod det inte nånstans och det var först när en fyllekajja till kvinna sa det i otrevlig ton till Anton som vi förstod. Nåväl, jag hann iallafall se en man segna ner (förmodligen somnade han) från sin stol med ansiktet rakt ner i betongen. Blodet forsade ur ett troligtvis brutet näsben, en rejäl pöl hann det bli, han överlevde såklart, men otäckt var det.
Även den här kvällen blev tidig trots trevligheterna. Vi är trötta människor bara :P

Ikväll är vi bjudna på middag hos Anette, Antons faster och imorgon börjar skolan om. Tjopp tjopp.

Har just insett att jag till våren vill avsluta min undersköterskeutbildning och sedan se till att få skötare-behörighet. För att kunna bli som Ann-Sofie, Magda, Lena och alla andra fina skötare jag självt stött på under åren. Jag har ju lite lärdom i bagaget :)

hääääärligt!

När jag började blogga handlade det oftast inte så mycket om vad jag gjort utan snarare om vad jag tänkt och kännt. Idag är jag inspirerad och ska försöka mig på nåt!

Anton började jobba i måndags och förmiddagarna har mest spenderats i sängen och här vid datorn. Igår tvättade jag dock och gick till Kågevägen i värmen för att hämta min cykel som blivit strandad efter en fest.
Idag ska jag vara ännu duktigare; inte sova nu på förmiddagen som jag brukar efter att först ha stigit upp med Anton. Jag har t o m kokat kaffe, hi hi... :)
Funderar på om det kanske inte är ett bra tillfälle att tvätta fönster och dylikt. Senare ska jag iallafall ta mig ner på stan för att inhandla lite saker.

På tal om att handla... Ni som känner mig vet att jag aldrig har badat i pengar; när jag var sjuk gick ju allt till mat och nu går det mesta till räkningar. Men jag klarar mig, har råd att gå på bio i slutet av månaden om jag vill och har till och med över nån hundralapp när pengarna kommer. Men på det stora hela har jag aldrig haft så mycket pengar över, och det är bara vid nåt enstaka tillfälle som jag kunnat inhandla nåt för över 1000-lappen.
Igår frågade Anton mig vad jag tycker att han borde köpa; han har fruktansvärt mycket pengar över och vet inte vad han ska göra av dom. Stackaren! ;)
Jag sa att han kunde köpa en liten båt, eller en diskmaskin OCH en tvättmaskin.
Bestämt, halverst, blev iallafall en resa till utlandet nu i höst. Men som jag sa till honom så har jag tur om jag lyckas spara ihop 3000:- till resa, boende, mat, medan han gott och väl kan röra sig med 5 ggr så mycket utan att ens behöva spara.
Det lustiga med det hela är att jag alldrig har kännt någon som haft det så tryggt ekonomiskt; alla mina nära och kära måste leva ganska snålt pga låg lön, sjukskrivning, studiemedel, a-kassa eller socialbidrag.
Tror att jag har lika svårt att förstå hur han kan ha så mycket pengar som han har svårt att förstå att jag har så lite :)

Imorse när jag gick hem i den smått kyliga morgonluften fick jag en längtan efter mörkret, vintern, julen. Att sitta ute vid en brasa i septembermörkret, tända lite ljus när man kommer hem och att dricka glögg; flera koppar!
Det var dessutom en dag i pulkbacken som jag spenderade med Anton första gången vi var med varandra ensamma. Vi gjorde handavtryck i frosten på ett bord, och jag kan önska att det skulle ha fastnat där för alltid.

Anton ska vara hemma i Nyliden till ikväll vilket passar mig perfekt. Måste lära mig att vara lite mer själv, eller rättare sagt, lite mer utan honom. Så länge jag får sova vid hans sida så är jag nöjd :)

Ikväll ska jag gå till en tjej vid namn Veronica här på Sjungande. Vi träffades några gånger i matstödet och har sprungit på varandra lite här och där efter att jag slutat. För några veckor sedan hade hon lämnat en lapp i mitt brevinkast angående om att träffas några stycken från just matstödet och prata om hur det har gått för oss och så.
Jag tyckte genast att det lät jätteintressant så länge ingen som fortfarande är svårt sjuk skulle vara med, vilket hon försäkrade att det inte ska.
Spelar ingen roll hur frisk man än anser sig vara, att må dåligt över hur andra ser ut och lever kommer man nog alltid att göra.