socker

Wow, två inlägg på en dag, hör inte till vanligheterna nuförtiden.
Fick mig iväg till skolan med matlåda och trötthet, väl där insåg jag snabbt att det var påsklov.
Cyklade till Fredrik och Jenny och var där tills jag mötte upp Tobias och Anton (inte Min Anton;) på Skebo. Så idag blev jag ensamstående, hahaha...
Tog mig sedan hem, somnade snabbt, har nu ätit middag och ska senare cykla till Ida för att bl a se Gilmore Girls. Jag är trööööött :P

Har börjat spara allt jag skrivit på Sockerdricka för att sedan avsluta mitt medlemskap. Jag kommer aldrig att bli helt frisk om jag fortsätter att läsa om andras sjukdomar.
Antar att jag kommer att lägga ut dikter här istället om jag känner för det.
Här är ett par skrivna för nån månad sen.

Jag är dotter till två människor,

syster till tre.

Jag har bytt blöjor på fyra syskonbarn,

passat, vaggat,

alltid älskat dom.

Jag är min bästa väns bästa vän,

hon som är bäst på att finnas där.

Jag har blivit älskad för min person,

blivit hållen, kysst och kär.

Jag är hel, vid liv och nu jag svär,

att jag är tacksam över att få finnas här.

***

Jag är starkare än just så här,

jag är mer än den jag är.

Jag har kämpat, krämpat,

överlevt spermiedöd och tagit andetag som så många aldrig får.

Jag har klarat mig undan abortering och adoptering,

blivit skonad från övergrepp och överambition,

och ändå vände livet till det här.

Jag har överlevt att inte leva,

krånglat, ångrat,

skurit och burit alldeles för mycket smärta.

Jag har sett min spegelbild utan att se en självbild,

dämpat brist på självförtroende med något om än sorgligare men inomboende;

jag, som är starkare än just så här!

Och jag ska sluta upp med att ständigt dämpa,

jag ska kämpa för att aldrig måsta överleva livet,

jag ska bära stolthet över att finnas till och leva för att jag faktiskt vill!