Jag skulle nog ha gjort nåt dumt över en så banal sak som att det nu visade sig att det fattas en grej på cykelsitsen jag köpt, trots att det säkert kommer att lösa sig. I morgon, om vi hinner och ids efter Leos, får vi köra in till stan och lämna igen den och vänta på att de beställer en ny. För det var ju såklart den sista.
Besväret är dock inte det som grämer mig så, utan hur mycket jag hade sett fram emot att få spänna fast Elliott, påbyltad med kläder, och ta en liten tur. Redan imorgonbitti tänkte jag mig, så länge det inte var allt för kallt eller regn.
Så om man är frisk för att man äter som man ska och inte gör illa sig själv längre så må det väl va så, men knoppen påminner mig ständigt om varför jag en gång betedde mig som jag gjorde.
Poslinsdocka. Orkidé. Lättstött. Känslig.
Och jättestark :)
2 kommentarer:
Vilket antiklimax när man sett fram emot att kunna montera ihop en sak och att det sedan fattas en grej. Vill dock ge ett tips, att om du tänker köpa en sistapryl så kolla alltid igenom att allt finns med. Det brukar kunna finnas en orsak att till att just den är den sista. Själv hade jag nog svurit så att det osade ur öronen. :)
Vilken underbar bild!
Jaa, det skulle jag nog ha gjort också om jag inte var så stressad när jag köpte den. Försökte se efter själv men visste ju inte hur den skulle se ut :(
Skicka en kommentar