lördag, oktober 03, 2009

vargen kommer

Jag önskar att jag var en sån som folk benämnde som "hon är inte den som klagar", men istället är jag rädd att jag är totala motsatsen. Visserligen har jag överseende med det mesta i livet och har många gånger en naiv syn på människan och ursäktar det mesta, men av nån anledning så är jag riktigt duktig på att klaga när det gäller mig själv. Ont här, ont där, fult det här, fult det där, dåligt, dåligt, dåligt och så var det ju den där stickan i fingret som bara ältas, ältas, ältas. Anton är ju såklart den som får höra det mesta och mycket behåller jag t o m för mig själv.
Men om jag en dag drabbas av cancer så slår jag vad om att det kommer att missas eftersom jag är flickan som ropade 'vargen kommer'....

2 kommentarer:

Anonym sa...

Konstigt...jag tycker att du nästan aldrig klagar. Fast som du säger...Anton kanske får höra det mesta. Förhoppningsvis så märker han om det skulle bli riktigt allvarligt någon gång.

Ha så trevligt i kväll i Ske-hamn. Vi ses när jag kommer och hämtar er.

/Kram mamma

ida sa...

Vet du en sak, jag som känt dig ett tag nu har absolut lagt märke till att du påpekar dina "ondor" ofta. MEN, vet du, det är inget problem serru, för ingen är perfekt. Alla gånger som nån får lyssna på dig när du pratar om det som rör sig i din hjärna så har du förmodligen lyssnat dubbelt upp på det som rör sig mest i den andres hjärna. Det jag menar är att du inte ska vara så hård mot dig själv, det är precis som när din kompis jämt pratar om en ny kille; man lär sig ta det på allvar för kompisens skull och sen får tiden utvisa om det var så. Ibland när jag blir osäker och tänker att folk måste ha så mycket överseende med mig och mina mindre attraktiva sidor så tänker jag på George Costanza. Han är ju apjobbig. Men både Elaine, Jerry och Kramer vill ju uppenbarligen vara en massa med honom. De har överseende. Och om man funderar lite till så inser man ju att Jerry faktiskt inte är a piece of cake själv. Och Elaine och allt hon ställer till med och för att inte tala om Kramer. Det finns säkert dem som tycker att det är jobbigt när du klagar, men sen finns det dem som inte ens märker det eller kanske bara tycker om den tokigheten med dig. Eller så är det så att alla dina andra helt fantastiska drag överskuggar detta beteende så man lägger kanske inte ens märke till det. Och så länge folk inte säger att de stör sig på dig så tycker jag inte att du ska tänka på det och OM nån skulle säga nåt så kan man ju faktiskt inte anpassa sig efter alla. jag personligen tycker att det är väldigt charmigt att du pratar om dina krämpor:) Du har ett särskilt sätt att vara medveten om din kropp och det är ett intressant drag hos dig.

jag älskar dig och är tacksam över att du alltid har "överseende" med mig:)

din ida