Plötsligt är han så stor. Har vid ett par tillfällen vänt sig från rygg till mage, pratar högt och ljudligt som att han tror att vi ska förstå, har börjat dra upp benen när han ligger på mage som för att krya fram.
Än står dock mycket stilla, och som förstagångsmamma så jämför jag så klart med alla andras barn.
Elliott började ju tidigt med gåstolen som han idag flyger fram i. Han har såklart inte spenderat timmar i sträck i den, men vi har ändå börjat dra ner på gåstolstiden just för att han ska kunna utveckla de andra områdena. Som att lära sig att sitta med stöd och så småningom själv; något han aldrig kommer att lära sig om vi inte låter honom träna.Jag märker även att han trots en viss fördröjning på vissa plan istället är superduktig på andra. Som att styra en gåstol t ex, och att leka med leksaker (som också kommer av att ha suttit i gåstolen, med leksakerna framför sig) Han pratar även väldigt mycket och har gjort det länge; vill gärna uttrycka sig och fånga folks uppmärksamhet skulle jag tro. Kan ju också ha att göra med att mamman babblar för jämnan...'
Vilket som så njuter jag till fullo av varje tid med min lille son, vare sig han vaknar mitt i natten och pratar för sig själv eller skriker vid plötslig hungersnöd.
Mitt livs största bedrift.
***
1 kommentar:
Vilken fantastiskt fin header!! Versen är ju underbar! <3
Skulle vi inte kunna träffas snart??
Jag har ju bil alla dagar så om det passar så kan vi ju gärna försöka hitta oss till er någon dag!?
Kramar
Skicka en kommentar