Jag har nog skrivit det förr, men jag sover verkligen inget vidare när jag jobbar helg. Anton kom hem först närmare två och innan det låg jag mest och vände mig.
Här sitter jag nu och önskar att man kunde fått göra bort lite arbetstimmar redan nu, när kroppen är vaken. Hade kanske funkat om jag jobbat med pappersarbete och inte åldringar.
***
Om precis 2 veckor ligger jag förhoppningsvis och sover gott på tåget ner till Malmö, där jag sedan ska fira Alla Hjärtans Dag med min älskade Ida. I höst är det 10 år sedan vi började lära känna varandra. Tyvärr fick sämre saker ta mycket plats under dessa år, men troligtvis kommer de kommande 10 att kompensera för det :)
1 kommentar:
oj att det gått så lång tid.. intressant med vänskap ändå, intressant med vår vänskap, upp o ner..men det är väl så det fungerar när man går igenom olika faser i sina liv. Men vi har ändå lyckats utvecklas tillsammans..hoppas du fick sova,önskar jag kunde ge dig lite av min sömn..
puss
Skicka en kommentar