pappan

Lite Sjöbotten de senaste dagarna, öl och prat igår och dagen idag har varit slapp. Lite kort och ett besök på Max. Saknar Anton såhär på kvällen men vi måste ju oxå vara ifrån varandra ibland. Önskar bara att jag hade haft orken att hitta på något en dag som denna istället för att bara ligga hemma och tycka synd om mig själv.

Bröllop på fredag, Antons storasyster Lina gifter sig med sin Peter. Har bara varit på ett bröllop tidigare, när jag var liten och min pappa gifte sig. Lustigt att det är just där den där självömkan ligger; att pappa ser fram emot att jag kommer och hälsar på honom dagen efter bröllopet.
Det är 3 år sedan vi sågs.
Svårt att förklara för alla som har haft sina fäder i närheten, för de som förlorat dom och för de som aldrig skulle kunna tänka sig leva utan dom. Men jag vill inte åka ner.
Min pappa är underbar (så lik mig ;) med sitt lugn och sin omtanke och den där kärleken han alltid visat mig. Jag har aldrig tvivlat en sekund på att pappa älskar mig, och jag älskar honom såå.

Men men, det ligger mer till historien och jag kan inte hjälpa att känna en viss ångest över resan. Nu ser den dessutom inte ut att bli av på lördag och när den istället blir vet jag inte.

Allt där här är dock bara petitesser antar jag mot livets verkliga bekymmer och jag vet att jag kommer att vara glad över att träffa min pappa när jag väl gör det. Det är väl snarare det runtom som tar emot.

Nu ska jag lägga mig i badet och vänta på att älsklingen min kommer hem.