Efter första natten; natten till första arbetsdagen efter operationen, trodde jag att det berodde på s k jobbångest, eller att jag helt enkelt sovit för länge föregående natt.
Efter natten därpå funderade jag över om hade varit fullmåne, eller att jag kanske sovit för länge föregående 2 veckor.
Och så idag, efter en tredje natt i rad med fruktansvärt kass insomning och alldeles för få timmars återhämtning, så funderar jag på hur denna dag kommer att orkas med.
Följande 3 dagar är hektiska dagar, men tack och lov så är jag fortfarande inte orolig det minsta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar