måndag, februari 05, 2007

my precious


Tänk att vi levt parallellt med varann,
samma bekanta vi känt;
samma dansgolv vi dansat på.
Och känslorna du kännt
men inte jag;
tankarna jag tänkt
men inte du.

Alla gånger vi var ensamma
samtidigt;
nu är vi samtidigt tillsammans.




1 kommentar:

MYSIGT sa...

Men huvva....
Det är ju nästan så att man man börjar böla rätt upp o ner.
Vad fint :)