Blä.

Suck. Har beklagat mig en hel del idag. Skrev ett långt inlägg om hur less jag är på mycket just nu, men raderade det för att det bara är att bita i det sura äpplet. Jag får vara tacksam och säga att jag älskar mina barn, att jag faktiskt inte är ensamstående på riktigt och att det en dag kommer att finnas egentid på riktigt.
Jag är bara så jädrans less på att bara vara en otillräcklig mamma  och hushållerska, och inte alls någon Anette längre.
Offerkoftan på ;)