Blä.

Suck. Har beklagat mig en hel del idag. Skrev ett långt inlägg om hur less jag är på mycket just nu, men raderade det för att det bara är att bita i det sura äpplet. Jag får vara tacksam och säga att jag älskar mina barn, att jag faktiskt inte är ensamstående på riktigt och att det en dag kommer att finnas egentid på riktigt.
Jag är bara så jädrans less på att bara vara en otillräcklig mamma  och hushållerska, och inte alls någon Anette längre.
Offerkoftan på ;)

                                

Kalas!

Just det, Elliott har ju fyllt år och jag har glömt bort att lägga upp de få bilder som togs under hans kalas i skolans gympasal.
Kul var det i alla fall :)

Foton!

Vilken tur jag har! Jeffes kompis Amanda kom förra veckan förbi och fotade barnen, helt gratis!
Det började närma sig kväll och varken Elliott eller Zelda ville riktigt sitta stilla, men några bilder fick hon i alla fall på dom tillsammans.
Vilka vackra barn jag har va? ;)

Foton av Amanda Olofsson

Fullt upp

Fullt upp och ingen lust att blogga. Kommer ju sådan svackor.
Jag har i alla fall lovat mor min att lägga upp lite bilder från vår resa ner till Skåne för en månad sedan.
Det gick jättebra att flyga med Elliott, och trots att det blev lite långtråkigt där nere så är jag jätteglad att vi gjorde resan.

Ensamstående

Ja hur gör dom?  Anton har jobbat 30 timmar i helgen, och imorgon är det dags för övertid igen. Sen blir han dock långledig onsdag-söndag.
Men hur orkar de som alltid har barnen själva? På nåt sätt anpassar man sig väl. Och vore det inte för att Elliott bara vill vara ute och Zelda inne,  så vore det såklart lättare.
Jag längtar tills lillan kan krypa omkring utan overall och andra begränsande kläder. Nu blir hon less direkt,  och trött. Och Elliott vill aldrig gå in.
När Zelda sovit har vi iaf försökt stöka på lite i trädgården,  men det känns nästan bara deprimerande när jag tänker på allt som bör göras.
Måla om huset,  bygga en hall,  ny altan som inte känns fallfärdig,  göra klart grillplatsen osv. Bara att kratta gården har tagit 2 veckor.  Men så ska man ha ork, tid och kunskap.

Och inte småbarn kanske ;)

Påsk

Påsken startade med att Anton tog ledigt i torsdags.  Han sågade ner halva rönnhäcken och jag började sy nya gardiner till vardagsrummet.

Fredag förmiddag körde vi mot Nyliden.
Där samlades hela klanen; 10 vuxna och 10 barn.
Fantastiskt väder,  mat och en massa fina människor.
Men skönt var det att komma hem på kvällen också :)

Idag grillade vi lamm och Anton har åkt till en kompis för att fira hockeyvinsten. Själv ser jag Mad Men och hoppas på en fin morgondag!

Nyliden

I lördags åkte vi till Nyliden för övernattning.
Elliott har fått åka diverse fordon/maskiner,  sett en död räv,  fällt träd,  och busat massor med farfar och pappa.
Jag och svärmor har hållit oss inomhus med Zelda som utvecklat krypandet till att nu dra fram ett ben och lätt studsa fram med hjälp av armarna.

På fredag ska vi tillbaka igen. Denna gång kommer hela klanen att vara samlad;  10 vuxna och 10 barn.
Tror det blir lite mer livat än helgen som var ;)

Hela nätter

I natt sov Zelda sin 4e hela natt,  och den andra i rad.  Elliott sov i princip hela natten hos Pia,  och i natt vaknade han inte heller! 
Tänk om det kunde hålla i sig :)

Zelda

Igår kom älskade syster och svåger och hämtade upp Elliott för övernattning.
Jag och Anton hade inget planerat, men fick många välbehövda timmar med bara Zelda.

Lillan har hunnit bli 8 månader. Hon väger ca 7,5 kg och är 67 cm lång.
Hon är oftast glad,  sover bra på dagarna om än det har blivit svårare för henne att somna sedan vi tog bort nappen.
Inatt sov hon sin 3e hela natt,  utan ett pip, medan hon annars oftast vaknar några gånger. 
Hon äter bra,  men har ännu inte fått någon tand.  Fisk är en favorit,  frukt och grönsaker likaså.

För några veckor sedan började hon dra sig framåt på golvet,  och häromdagen kom hon på hur hon ska ta sig fram på alla fyra.
Hon går gärna längs möbler,  eller ännu bättre; att någon håller henne i händerna och låter henne traska iväg dit näsan pekar.

Hon är go och glad för det mesta.  Hon älskar Elliott,  och även han har börjat uppskatta henne på riktigt.
Hon vill mycket  men nöjer sig också ofta med det lilla.
Vår älskade lilla.

En hel natt!

Natten mot lördag var första gången i Zeldas 8 månaders liv som hon inte vaknade en enda gång.  Elliott gjorde dock det,  och natten mot söndag vaknade Zelda igen.
Men inatt gjorde de det!  Båda sov hela natten,  och efter 12,5 timmar var jag tvungen att väcka dom för att hinna med morgonbestyren.

Jag som hade tänkt slappa idag tog istället en liten promenad,  och ska nog ta fram symaskinen en snabbis före jag tar tag i städningen. För vem behöver vila när barnen sover så bra ;)