Körd slut

Igår var en lång dag.
Jobbade 7-16 och hade under arbetspasset även ett besök hos barnmorskan. Hjärtljudet låg på 145 och magen hade växt en centimeter från förra veckans besök.
Pratade mest eftersom den fysiska biten avklarades under förra besöket som blev lite kort.

Efter en stressig eftermiddag på jobbet och snö som gjorde det väldigt besvärligt att cykla, så grät jag som vanligt när jag väl kommit hem. Anton hade dock börjat lägga golvet i sovrummet vilket muntrade upp mig lite, och efter en lättare middag åkte jag lite piggare tillbaka till stan.
På Ainas mötte jag 7 andra gravida tjejer från stan med omnejd som alla är beräknade i april-juli.
Hade verkligen jättetrevligt, men jag var trött och slut och åkte hem igen efter 1,5 timme.
Vi kommer dock absolut att styra upp en liknande träff igen :)

***

Ida kommer trots allt inte upp i helgen. Känns såklart trist, men även lite skönt då det innebär att jag bortsett från Jeffes fest imorgonkväll, bara kan slappa hela helgen. Bara sova, sova, sova :)

***

Sparkar

Lyckades fånga en hel del sparkar på en grumlig film igår.

Tror säkert att ni ser tydligt om än jag både andas och skrattar emellanåt. Efter drygt halva klippet lugnar han ner sig men ni får såklart söka med ögat för det! ;)

Livet från den ljusa sidan

Idag ska jag inte gå in specifikt på vad som varit jobbigt med dagen.
Den har kantats av sömnbrist och hormoner och även om jag vid ett tillfälle stört-tjöt efter min man av ren mental utmattning, så har jag trots allt haft ett givande lönesamtal, en lugn arbetsdag, blivit klippt hos frisören, ätit tårta hos Josefin och tjejerna samt att Anton varit och hämtat golvet till 2 av de 3 sovrummen.
Tjoho säger vi till alla dessa saker, lägger oss senast klockan 20 och hoppas på en ännu bättre dag imorgon.

(Jag och Josefin på Tim och Hildas bröllop.)

vecka 24

 

Idag går vi in i vecka 24, och det firade killen igår med att vända sig med fötterna neråt och en timmes dansande. Usch så obehagligt! 

Ryckte till titt som tätt vid hans sparkar; inte för att det tog ont utan just för att det var riktigt obekvämt.

Somnade i alla fall till slut och har idag tagit ledigt för att kunna fara på föräldragruppsträff på lasarettet för första gången. Känns lite spännande faktiskt.

För en tid sedan startade jag dessutom en forumtråd på Familjeliv där jag eftersökte andra gravida i Skellefteå, och än så länge så är det ca 10 personer som kommit fram. Nu försöker vi anordna en fikaträff i veckan; hoppas de flesta kan komma :)

***

På fredag kommer hon hem igen, min älskade Ida. Ser ut som att hon stannar över helgen, och jag hoppas på sååå mycket mys. Det var drygt ett år sedan vi sågs senast och vi har nog inte ens talats vid per telefon under den tiden. Tur att vi har Facebook :)

pust och stånk

Det blev ett kort besök hos barnmorskan häromdagen eftersom det blivit en dubbelbokning. Vi gick i alla fall igenom den fysiska biten; alla prover fortfarande på topp och BM tyckte att jag hade en kropp som var som gjord för att vara gravid. "Det tog bara lite tid"... :)

Vi fick höra lillhjärtat slå, men jag var faktiskt så fascinerad över hur hemskt det låter genom en sån där doppler, att jag aldrig la på minnet hur många slag det slog per minut. Jösses, jag började nästan gapskratta när hon kom just över hjärtat och det lät som en galopperande häst!

Jag har en tid även nästa vecka hos henne då vi ska prata om det vi inte hann i förrgår. Hon bokade även in mig på en läkartid veckan därpå eftersom hon tyckte att det lät som att jag har det onödigt jobbigt med foglossningen.
Det lät som att hon inte trodde att det skulle vara några problem att bli sjukskriven 25% till en början; men nuförtiden så är det ju inte sjukskrivningen som är något problem - problemet är oftast att få den godkänd av försäkringskassan.

Magen har växt så att det knakat i veckan, eller åtminstone känts, och tyvärr får jag ta Alvedon varje arbetsdag för att orka med. Då är det självklart så skönt att kunna ta ut en semesterdag här och där när veckorna känns extra långa och tunga.

***

Förresten; visst får man klaga även om man är överlycklig över sin lilla bebis?
Så jäkla kul är det inte att varken känna igen sin person eller kropp och att allt blir till det sämre.
Men så sparkar han lite och jag glömmer allt....
:)

En av varje

I morse vid 5-tiden kom de; 

Johanna och Emils lilla flicka på 2700 gram och 47 cm, 

samt pojken på 3200 gram och 49 centimeter.

Hela familjen mår bra.

Vilken lycka! 

:)

(det är såklart inte barnen på bilden som inlägget berör ;))

v. 23

Gick igår in i vecka 23 och imorgon är det dags för ett besök hos barnmorskan. Jag ska lämna prover, ställa mig på vågen och troligtvis få mätt livmodern/magen för att se att jag växer som jag ska. Jag tror även att vi vid detta besök kommer att få höra lillens hjärta slå för första gången samt att jag får mitt moderskapsintyg så att jag kan söka havandeskapspenning.

***

Här i hemmet tapetseras det för fullt och har vi tur så blir alla rummen klara i veckan. Förra veckan var hon bara här en dag pga sjukdom hos båda parter; men nu händer det alltså grejer :)

Och så passande då att svärföräldrarna då den 11/2 tar med oss och en släp till IKEA för att shoppa :)

(Är det förresten bara jag som vanligtvis säger ETT släp och inte EN? Nu försöker jag lära om mig, för tydligen har jag sagt fel i alla år...)

***
Avslutar inlägget med att be alla läsare att hålla tummarna för min fantastiska vän Johanna som snart kommer att bli mamma till 2 små underverk. Hon är visserligen inte beräknad förrän i början av februari, men när det är 2 vet man ju aldrig  :)

magsjukan

Jag tyckte ju äntligen att det hade börjat hända grejer.
Men så kom magsjukan igår kväll, från båda håll så att säga. Efter en natt i badrummet visade vågen idag 1,5 kg mindre än föregående morgon.
Har dock efter många om och men lyckats få i mig och behålla en hel del vätska; en liter blåbärssoppa, 4 dl buljong, 5 del vatten, samt ett 20-tal smörgåsrån med lite bregott på.

Lillkillen har nog varit lite irriterad av allt mitt hulkande, och kanske för den störda nattvilan, för han har sparkat mer än vanligt. Dock inget som tyder på att han vill ut, och just den delen av magen är nog den enda som inte värkt hela dagen.

 Nu blir det till att vila i ett par dagar....

v. 22

Gick igår in i vecka 22, och eftersom vecka 21 följdes av daglig växtvärk i magen, så kan ni här se att det nu även putar ordentligt före frukost :)

***
Igår började renoveringen av ALLA rum. Än så länge så har målaren bara hunnit med lite förarbete i ett par av sovrummen, men det är i alla fall på gång.
*

Glömde ju bort att skriva igår att Anton nu har fått känna lillkillen sparka för första gången.
Jag har ju känt honom sparka i flera veckor nu, men först igår när vi låg och pratade så kunde han själv tydligt känna det. Jag blev själv så chockad över den kraftiga känslan att jag trodde att det var Anton som tryckt till med handen.
Jag är så glad över att känna honom så ofta varje dag.