
Blev vän med en gammal bekant på Facebook som nämnde att han nyligen hittat ett par bilder på mig från tiden då vi umgicks.
Det var just innan jag fick problem med maten och det syns. Jag vägde då som mest och bestämde mig alltså sedan för att gå ner i vikt...
Trots åren av sjukdom där jag alltid fick två rätt att bli ett fel, och trots att jag inte tycker att jag var tjock då utan bara lite rundare, så kan jag nu se tillbaka på tiden innan det sjuka och förstå att mina matvanor alltid varit dåliga, fram tills nu.
När jag flyttade hemifrån (vid tiden för bilden) så gick jag ganska direkt upp i vikt. Jag hade sedan tidigare dåliga matvanor där jag aldrig lärt mig att äta en ordentlig frukost, mellanmål, lunch mm...
Jag har lärt mig otroligt mycket om min kropp de här åren efter tillfrisknad.
Att jag i mitt arbete blir illamående av hunger 2-3 timmar efter en rejäl frukost och sedan även efter lunch eftersom min ämnesomsättning är väldigt effektiv under arbetsdar...
Att jag borde dra ner på godiset; inte för att det är otroligt onyttigt utanför att jag ofta äter mig illamående och sedan ångrar mig.
Att min vikt i princip står helt stilla numer tack vare regelbundet ätande.
Jag har tränat min kropp till att ta emot och förbränna mat var 3e timme och då man ibland går in på 4-5 eller 6e timmen så blir jag yr, svag och lättirriterad.
Var inte meningen att inlägget skulle bli så ingående, men bilden berörde mig. Jag har väldigt få bilder på mig själv från gymnasietiden och ser på dom alla med en sorg i hjärtat över vad som gick förlorat.